Vårt Göteborg – Göteborgs Stads nyhetstidning

Gamla Göteborg

[Publicerad 2011-01-10]

Skansen Lejonet – stadens värn och fäste

Stadsarkitekten Eugen Thorburn lät skansen få tillbaka sitt lejon, han utgick från en skiss av det ursprungliga trälejonet och ritade ett nytt fyra meter högt och tillverkat i koppar av av Bleck- & Plåtslageribolaget. Här ses innehavaren Simon Olsson (i ljus hatt) med sina medhjälpare Karl Karlberg, Svantesson och Axel Svensson 1893. Bild: Göteborgs Stadsmuseum

När man med tåg anländer till Göteborg hälsas man vid infarten av Skansen Lejonet, som med draget svärd hytter mot alla som kan tänkas vilja staden illa. Så har det tett sig sedan hundratals år. "Gullbergs fäste" låg mitt i stridslinjen när svenskarna slogs mot norrmän och danskar om herraväldet över Göta Älvs inlopp.

1208.jpg
Men låt oss ta det från början: I träskmarkerna kring älvens utlopp var det inte mycket som höjde sig ovan vassen, utom Gullberget. Det var därför naturligt att man redan på medeltiden befäste kullen. Gullberget nämndes redan 1253 då Birger Jarl och norske kungen Hakon hade ett möte på Gullbergs ängar och planerade ett fälttåg mot Danmark. Nu blev det inte så den gången. Det hela slutade i förlikning.

1285 dyker namnet upp igen när Hansan och norrmännen hade ett möte och kung Birger enligt Erikskrönikan lät uppföra ”ett hus å Gullbergs hed”. Detta var troligen den första skansen, ganska enkel utan vidare fortifikationsanordningar. 1455 byggdes ett starkare fäste men endast med murar, inget torn eller utanverk. Så blev det också förstört av danskarna, samma sak skedde 1469 då man hunnit bygga ett nytt fäste.

Mårten Krakow känd för sin tapperhet
1522 var det Gustav Vasas tur ett befästa Gullberget, som genast åter förstördes. Nu tog man till ordentligt och det blev så småningom en ganska rejäl befästning, som man trodde skulle hålla fienden stången. 1612 härjades västkusten svårt av skärmytslingar och blodiga gränsfejder under Kalmarkriget.

Mårten Krakow var hövitsman på Gullbergs fäste och känd för sin tapperhet. Han var också känd för sitt ledarskap och för att vara en god förvaltare. I Stadsmuseets arkiv finns ett kvitto från 26 december 1610 enligt vilket Mårten Krakow till priset av åtta oxar, två hästar och tio tunnor tjära inhandlat 3 ½ läster (cirka 42 tunnor) öl från Stralsund. 1603 hade han fått ena benet avslaget av splitter från en kanon men som officer var han ju beriden och kunde fortsätta sin karriär enbent som han var och han blev så småningom ansvarig för Gullbergsskansen.

Emerentia tog över befälet
Natten till 27 januari 1612 anföll danskarna. Vintern hade dittills varit mycket kall och danskarna trodde att Gullbergsfästet skulle bli en enkel match. Med det hade blivit blidväder och tö och istället för att ta sig fram torrskodda över is för att storma fick danskarna klafsa över leriga vallar och gravar. Danske kungen Kristian IV ledde själv fälttåget. Vid ett tillfälle närmade han sig skansen i sällskap med en officer på en vit häst. De besköts och officeren stupade. ”Djävulen ta Kråken, han sover intet, detta var ämnat åt mig” lär kungen ha utbrustit.

422C_2.jpg
På skansen fanns tappra soldater – och deras hustrur – som alla trots underläge kämpade hjältemodigt. Till en början var det Mårten Krakow som ledde försvaret av och lyckades till en början hålla fienden stången men efter det att han sårats kunde han inte längre föra befäl. Det övertogs dristigt av hans hustru Emerentia Pauli. En märklighet i svensk krigshistoria. Hon lät med soldathustrurnas hjälp fylla portvalvet in till skansen med tunnor och allsköns bråte, när fienden nästan var ända inne lät hon skjuta rakt med kanon rakt in i hindren på nära håll, i stället för kulor hade hon låtit ladda med upphuggna hästskor och annan skrot. Dessutom kokades lut som hälldes över fienden så att de enligt henne själv ”blevo liggande i valvet och omkring porten som skållade svin.”

Ett trettiotal danskar hade tagit sig in i bagarstugan. Där lät Emerentia spärra in dem och sedan ta ut dem en och en och klubba ihjäl dem. Så gick det till i krig på den tiden men enligt dagens sätt att se har detta solkat hennes minne. Mårten Krakow fick en gata uppkallad efter sig redan 1883, namnet Emerentias Backe kom till först 105 år senare och föregicks av en het debatt i kommunfullmäktige eftersom vissa ledamöter ansåg att man inte kunde hedra en krigsförbrytare.

Ingen underjordisk gång till Kronan
3CB2.jpg
Slaget om Gullbergs skans har livfullt skildrats av ett ögonvittne, Mårten och Emerentias dotter Cecilia, som bör ha varit fyra år vid tillfället, har senare i ett brev till en väninna i detalj skrivit ”Berättelse om Gullbergs slott och huru det manneligen försvarades”. Cecilia gifte sig förmånligt och fick många barn, som liksom hon själv hade framgång i livet. Hon ägde fastigheter vid Gustav Adolfs torg, ägnade sig åt pantlåneri och blev rik som ett troll.

Ett envist rykte säger att det skulle ha funnits underjordiska gångar från Skansen Lejonet dels till Skansen Kronan dels till Svingeln. Bäggedera faller på sin orimlighet försäkrar skansens guideansvarige Tor Nordström.

Namnet Svingeln, platsen vid spårvagnshållplatsen i korsningen mellan Frigga- och Stampgatorna, går troligen tillbaka till synonymen för svingel = vägkrok. Ordet förekommer i samband med andra fästningsverk till exempel Bohus i Kungälv om de portar som skulle försvåra för fienden att nå fästningens innersta.

Med freden i Brömsebro var Gullbergs roll i krigshistorien över. Kanske hade det blivit annorlunda om inte Karl XI låtit Erik Dahlberg, den snillrike och idoge fortifikationsofficeren uppföra skansen Westgötha Leijon, en viktig del i befästningsstaden Göteborg. På Gullbergsklippans krön läggs grundstenarna till den nya skansen och de gamla murarna från 1643 års skansanläggning används som byggnadsmaterial. Det är den skansen vi ser i dag, en pendang till Skansen Kronan som byggdes kort senare. Ingen av dem har deltagit i strid. De tjänade sitt syfte och verkade tillsammans med övriga befästningsanordningar tillräckligt avskräckande.

Har aldrig varit nödbostad
5A86_2.jpg
Anno 1689, 10 september skriver Erik Dahlberg i sin dagbok ”Emedan man opå Öfwersta hvälfningen och hufvan av tornet arbetade och murade war Hans Kongl. Maij: Carolus den XI medh sitt höga och förnähma medföljie oppe wed tornet uthan opå hufwan – och som Gen. Maioren och landzhöfdingen herr Erich Dahlberg, hans Kongl. Maij: ett glas Renast vijn presenterade draks af alla hans Kongl. Maij:s, deras Maijestäters Drottningarnas, Erf Prinzens och Prinsessornas skåhlar, och begynte hans Kongl. Maij: sielf (utbringa) alla brafwa soldaterns och alla wackra damers skåhl. Kunnandes man icke troo att någonsin någon Konung på det Rummet dricker mehr några Skåhlar”.

Under de mer än trehundra år som gått har Skansen ömsom varit i bruk som förråd för artilleriammuntition och krutförråd (jmf Kruthusgatan, som tidigare hette Lejongatan och där det låg en krutfabrik) med mer. och ömsom förfallit. I motsats till Skansen Kronan har den aldrig nyttjats som nödbostad, för detta ändamål byggde man i stället några baracker nordväst om skansen.

Lejonet förtjänar sin egen historia. 1692 sattes ett lejon på plats, på 20 dagar tillverkat av träsnidaremästaren Marcus Jäger och hans gesäll Nils Swahn. Ungefär samtidigt fick syskonskansen sin krona, Erik Dahlberg var mycket för att smycka ”sina” byggnader. Med tiden ruttnade lejonet och byttes ut mot en kula som förstördes vid en takbrand 1891.

Stadsarkitekten Eugen Thorburn fick idén att låta skansen få tillbaka sitt lejon, han utgick från en skiss av det ursprungliga trälejonet och ritade ett nytt lejon som var fyra meter högt och tillverkades i koppar av av Bleck- & Plåtslageribolaget.

67F2.jpg
Välkomnar allmänheten
Den som haft vägarna förbi har inte kunnat undgå att märka att arbeten nyligen har utförts både på själva lejonet, som fått nytt guld i kronan, byggnaden och terrängen däromkring. Statens fastighetsverk, som ansvarar för skansen, har renoverat byggnaden genom att lägga nytt tak, trävirket inunder riskerade att ruttna, gröpa ur gamla fogar och fylla i nytt bruk då sprickor i fogarna släppte in fukt. Lejonet har målats om och terrängen kring skansen har snyggats till. Ny parkeringsplats har kommit till och det är lättare att ta sig in och ut.

För det inre underhållet och aktiviteter svarar ordenssällskapet Götiska Förbundet. Två loger inom Götiska Förbundet, Gustav II Adolf och Carl XVI Gustaf har sina möten på skansen. För övrigt anstränger man sig för att på olika sätt öppna skansen för allmänheten. Även inomhus har renoverats och man välkomnar dem som vill hyra skansen för bröllop, födelsedagar, föreningsmöten och andra festliga begivenheter.

Liksom tidigare kan grupper beställa söndagsguidningar. Skansen Lejonet ”avmönstrades” 1942 men man skjuter fortfarande salut med skansens fyra kanoner. Kanonerna är av en modell från slutet av 1800-talet och tillverkade i Finspång 1907. Nästa gång det smäller är på kungens födelsedag 30 april klockan 12.00.

1176.jpg

Göteborg sett från öster med Skansen Lejonet till höger. Bild från Erik Dahlberghs monumentalverk Suecia antiqua et hodierna.

2B32.jpg

Foto: Skansen Lejonet 1921. Byggnaderna framför Skansen tillhörde Göta artilleriregemente. Göteborgs Stadsmuseum

Källor:
Diverse Göteborgiana samt ovärderlig hjälp av skansens guideansvarige Tor Nordström.

För att gå en guidad tur på Skansen Lejonet – gå in på http://gotiskaforbundet.se/guidningar.html för mer information.


Gilla och följ Vårt Göteborg

Vårt Göteborgs nyhetsbrev

Nyheter från Göteborgs Stad varje vardag. Prenumerera här

Gamla Göteborg

Beslut i kommunstyrelsen

Göteborgs Stads servicepolicy, återremiss för ärendet om projekt Skeppsbron samt återremiss för om- och tillbyggnaden av Sjöfartsmuseet var något av det som kommunstyrelsen beslutade om onsdag 6 februari. som kommunstyrelsen beslutade om onsdag 6 februari. Läs kommunstyrelsens notiser här!

Se kommunfullmäktiges webbsändning 31 januari

Stadsutveckling Göteborg

En grön och nära storstad för alla – läs om stadsutvecklingen på sajten Stadsutveckling Göteborg.

Göteborgs Stads kalendarium

Sök bland Göteborgs Stads små och stora aktiviteter i Göteborgs stads kalendarium – klicka här!

Göteborgs officiella besöksguide - Go:teborg.com

Vad är på gång i Göteborg? Hitta evenemang, restauranger och boende i Göteborgs officiella besöksguide

 

Länkar

Vårt Göteborgs länksamling