Samverkan mellan många aktörer.  Opaltorget i Tynnered är en del av ett område som för fem år sedan klassades som särskilt utsatt av polisen. Idag säger de boende runt torget att deras känsla av trygghet har ökat och från och med i höstas klassar inte polisen längre området som särskilt utsatt. Bakom utvecklingen finns ett nära samarbete och engagemang från Göteborgs Stads förvaltningar, fastighetsägare, närpolis och inte minst boende och ideella föreningar.

Opaltorget ska bli ett plats med liv och rörelse för alla åldrar, säger Henrik Hellström och Mari Levin på socialförvaltningen Sydväst. Foto: Gabriel Ostafi

Byggbarackerna som stått på Opaltorget i flera år är snart helt borta. Butiker, vårdcentral och familjecentral har flyttat in i nya och renoverade fastigheter. Bibliotek är på gång och Kastanjeallén ska bli en grönare och skönare plats tack vare bland annat förskolebarn som bidragit med idéer.

I slutet på året flyttar studenter in i ett nybyggt studenthus vid torget och nästa år invigs Opalparken, ett 12 000 kvadratmeter stort grönområde, som formats utifrån önskemål från boende och andra som vistas i området.

Så såg dock inte Opaltorget och dess framtid ut 2017. Trots att det i många år hade pågått ett arbete att göra torget till en tryggare och trevligare plats präglades det i stället av kriminalitet och otrygghet. I september 2016 kulminerade situationen när två bröder mördades på Briljantgatan. Händelsen bidrog till att polisen året efter klassade området som ett särskilt utsatt.

− Det blev droppen som gjorde att vi på förvaltningen, tillsammans med polisen, föreningar, civilsamhället, skolan och fastighetsägare, mobiliserade ett arbete för att vända utvecklingen, säger Mari Levin, trygghetssamordnare på socialförvaltningen Sydväst.

Fokuserar på unga

Hon arbetar med att samordna, koordinera och genomföra trygghets− och brottsförebyggande insatser.

− Ett stort fokus i vårt arbete är barn och ungas uppväxtvillkor och möjlighet till meningsfull fritid, säger hon.

Både skolan och fritidsverksamheten deltar i trygghetsarbetet. På fritids arbetar man till exempel med något som kallas empowerment.

− Det innebär att de frågar ungdomarna vad de vill göra och låter dem påverka sin egen tillvaro. Det gör att de stärks, blir engagerade och delaktiga i det som rör deras stadsdel.

Samverkansarbetet har resulterat i olika typer av sociala insatser, dialoger och delaktighet.

− När gemenskapen, delaktigheten och engagemang ökat har känslan av trygghet stärkts. Det visar samtal med boende i området, säger Mari Levin.

Bygga trygghet

En annan del av trygghetsarbetet på Opaltorget handlar om den fysiska miljön. Utvecklingsledare Henrik Hellström är kollega med Mari Levin på socialförvaltning Sydväst och arbetar med stadsutvecklingsprocesser.

−  För att vända den typen av situation vi haft på Opaltorget finns det inte bara en lösning. En viktig del är själva torget och det pågår ett intensivt arbete med både nybyggnation och förvaltning av redan befintliga fastigheter och miljöer.

Förvaltningen innebär bland annat att se till att belysning fungerar samt ta bort klotter och nedskräpning.

− Det är viktigt att visa att torget är omhändertaget, det skapar stolthet och engagemang i den egna miljön och en vilja att ta hand om det, säger Henrik Hellström.

När det gäller byggprojekten på Opaltorget har planerna funnits länge. Redan 2016 klubbades detaljplanen igenom och allt som allt skall det bli cirka 1100 lägenheter vid Opaltorget och i dess närområde. Ett nytt studenthus håller på att färdigställas och nästa år är nya Opalparken klar. Torget är på väg att få ett bibliotek och kollektivtrafiken har samlats på ett ställe.

Levande torg

− Vår ambition är att få ett torg med liv och rörelse, där människor i alla åldrar vistas, på så väl dagen som kvällen − och jag tror vi är på god väg, säger Henrik Hellström.

Han får medhåll av sin kollega.

− De kriminella ”äger” inte längre torget, störande mopedåkningar i Kastanjeallén har minskat, handlarna säger att det blivit lugnare och äldre personer berättar att de vågar passera torget, säger Mari Levin.

Båda två är dock överens om att det har en bit kvar.

− Lika lång tid som det tar att hamna i den situationen vi hade 2017, lika lång tid tar det att vända utvecklingen. Förändringen sker successivt. Det som är positivt är att de flesta som bor här trivs i sitt område. Nu gäller det bara för resten av Göteborg att få upp ögonen för hur fint Opaltorget är, säger Henrik Hellström.

 

Trygg stad för alla

Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska ha upplevelsen att Göteborg är en trygg och säker stad. Alla ska kunna röra sig fritt samt känna sig trygga i sitt hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av otrygghet till följd av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.