Vårt Göteborg – Göteborgs Stads nyhetstidning

Gamla Göteborg

[Publicerad 2017-10-04]

Styrsö Bratten

  • Foto: Göteborgs stadsmuseum

  • Foto: Göteborgs stadsmuseum

  • Segelsnipa vid Sjumansholmen. Fotograf okänd

Bland smugglare, pirater och sommargäster. Från smugglarnäste och lönnkrog till populärt utflyktsmål för sommargäster. Bratten på Styrsö har en brokig historia och genomgick under 1800-talet något som med dagens språkbruk närmast skulle kunna kallas en gentrifieringsprocess.

På Bratten, eller Barnebratten som det då hette, låg i slutet av 1700-talet ett sillsalteri och trankokeri. Detta var under en av de stora sillperioder, då stora delar av västkusten blommade upp i och med de enorma mängder sill som år efter år dök upp vid kusten och gav den lokala fiskenäringen, ekonomin och befolkningsökningen en enorm skjuts. Av sillen blev det inte bara mat utan också tran, som på den tiden var ett vanligt (och säkerligen illaluktande) lampbränsle.

Men allt har ett slut och så även sillen. 1822 hade Barnebratten bara två folkbokförda invånare – änkan Johanna Hård och hennes dräng Anders Andersson. Sedan Johanna Hård blivit änka försörjde hon sig bland annat på smuggling och annan brottslighet. Smuggling var på den tiden en vanlig extrainkomst för de mindre laglydiga bland södra skärgårdens invånare.

Bordade danskt skepp med bössor och pistoler
Mest iögonfallande av de brott som Johanna Hård var inblandad i är dock utan tvekan en sjörövarräd som hon var med och planlade. I maj 1823 tog fyra män – Johannas dräng Anders Andersson, båtsmannen Johannes Flatås från Nya Varvet och Styrsöborna Christen Andersson och Carl Börjesson – en båt och gav sig ut till havs på jakt efter ett passande offer.

Efter två dagar av fruktlöst sökande till havs påträffade de utanför Skagen det danska skeppet Die Frau Mette, som de bordade med bössor och pistoler. De tre danska besättningsmännen mördades och kastades i sjön. I lastutrymmet hittade piraterna romfat, skinn, papper, tran, gurkmeja och sagogryn – dyra och värdefulla grejer! Hittills hade allt gått piraternas väg.

Tråkigt nog för kaparna strandade det danska skeppet vid Fotö. Förundersökning inleddes, och genom stöldgodset kunde gärningsmännen kopplas till brottet och gripas. Tre av dem dömdes till döden och avrättades: Den fjärde sjörövaren, Styrsödrängen Carl Börjesson, fick fängelse på livstid och dog 1853 i kolera, inspärrad på Nya Älvsborgs fästning. Han satt alltså inspärrad i 29 år. Johanna Hård, som utmålades som hjärnan bakom dådet, kom undan eftersom det saknades bevis mot henne.

Inblandade i skumraskaffärer
Dömdes, för häleri, gjorde också en av huvudpersonerna i nästa kapitel i Brattens historia – Johan Öberg. Tillsammans med sin hustru Helena drev han mellan 1820- och 1870-talet ett värdshus här, där det tycks ha supits och slagits ordentligt. Utskänkningstillstånd var det inte så noga med.

Paret Öberg var inblandade i en lång rad skumraskaffärer och de dyker ofta upp i tidens domstolsprotokoll. Tillsammans var de båda makarna stämda till domstol vid över 150 olika tillfällen mellan 1830 och 1870. Oftast som misstänkta, men de var inte heller främmande för att stämma folk när de tjänade på det. I de fall de var anklagade för brott, eller då någon stämde dem för att få dem att betala en obetald faktura, valde de oftast att helt enkelt inte dyka upp – eller hitta på diverse ursäkter.

Man kan tänka sig att det var lite jobbigt för dåtidens polismyndigheter att segla ut till Styrsö för att dra dem inför rätta. Vid ett tillfälle blev till och med en länsman G. Ljungberg, som kom till värdshuset för att kräva Johan Öberg på böter, grovt misshandlad av några kroggäster på besök från Fiskebäck. Makarna Öberg gick emellan för att försvara polismannen, och slog kroggästerna med ett kavelträ samt en stol. Länsmannen bet någon i handen. Det gick vilt till.

Hade plats för 1000 matgäster
Under andra halvan av 1800-talet genomgick Bratten vad som i dag skulle kallas för en gentrifieringsprocess. Rika fastlandsbor skaffade sommarhus på Styrsö, och makarna Öbergs värdshus blev ett allt populärare, och allt mer respektabelt, utflyktsmål för göteborgare. Efter makarnas död 1869 respektive 1870 byggde deras arvingar en stor restaurangpaviljong, varmbadhus och kallbassäng.

Brattens badinrättning hette nu anläggningen. Tiotalet år senare sålde de Öbergska arvingarna alltihop till byggmästare A. Malmsten, som också köpte upp mängder av tomter och uppförde sommarvillor för rika sommargäster. På 1890-talet tillkom ett hotell, och restaurangen utökades flera gånger och hade som mest plats för 1000 matgäster.

På inte ens hundra år förvandlades alltså en ljusskygg avkrok till ett blomstrande besöksmål. Bratten fortsatte vara ett populärt utflyktsmål under många årtionden, men på 1920-talet började populariteten minska på grund av indragna alkoholrättigheter.

I dag finns inte mycket kvar av semesterparadiset Bratten – det mesta revs på 1960-talet – men det Öbergska huset står där ännu, som en påminnelse om platsens brokiga historia.


Gilla och följ Vårt Göteborg

Vårt Göteborgs nyhetsbrev

Nyheter från Göteborgs Stad varje vardag. Prenumerera här

Stadsutveckling Göteborg

En grön och nära storstad för alla – läs om stadsutvecklingen på sajten Stadsutveckling Göteborg.

Beslut i kommunstyrelsen

Utformning av jubileumsåret 2021, tillsättning av en Amandakommission för att säkerställa att Göteborgs Stad inte brister i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och utvärderingen av Göteborgs Stads filmsatsning 2014 var tre av de ärenden som kommunstyrelsen beslutade om onsdag 12 december. Läs kommunstyrelsens notiser här!

Göteborgs Stads kalendarium

Sök bland Göteborgs Stads små och stora aktiviteter i Göteborgs stads kalendarium – klicka här!

Se kommunfullmäktiges webbsändning 22 november

Göteborgs officiella besöksguide - Go:teborg.com

Vad är på gång i Göteborg? Hitta evenemang, restauranger och boende i Göteborgs officiella besöksguide

 

Länkar

Vårt Göteborgs länksamling