Sun Axelsson 1960. Fotograf okänd.

- skrev om sina omtumlande barnaår i Slottsskogen ”Mitt barndomshem var en tjänstebostad som låg i hjärtat av Slottsskogen. Från Linnéplatsen fick man först passera två små dammar, Stora och Lilla Dammen, sedan måste man klättra uppför en lång backe där Säldammen låg och så pustade man vid dess krön. Däruppe kunde man genom lövverket se ett hus bakom höga träd. Mitt barndomshem.”

Författaren Sun Axelsson var bara lite drygt 40 år när hon på 70-talet drar sig undan till den gamla skolbyggnaden Viktoria på gränsen mellan Södermanland och Västmanland. Här sökte hon avskildheten för att konfronteras med och formulera sig kring tankar om sin barndom och uppväxt.

År av ensamhet, utanförskap och mobbing
Sjutton år i en miljö som bara undantagsvis, vid särskilt lyckliga tillfällen, omfamnade henne, bekräftade henne, och fick henne att känna sig trygg.

6284.jpgMed pennan i handen beskriver hon omtumlande barnaår med Slottsskogens trädgårdsmästarbostad som nav, och Vita bandet, Björngårdsvillan, hjorthagen och säldammen som en spännande omvärld med massor av möjligheter i en tid när världen bortom Slottsskogen ännu var outforskad.

I ”Drömmen om ett liv” – den första delen i hennes självbiografiska trilogi – lyfter hon fram minnen och erfarenheter för att försöka materialisera det tidigare så mytiska. Med pennans kraft avväpnas historien. Ärren efter år av ensamhet, utanförskap och mobbing svider fortfarande, men nu börjar hon ändå skriva.

Mycket ängslig och liten flicka
”Det är med viss högtidlighet som jag minns Slottsskogen, på avstånd, som ett landskap i starkt ljus med plötsliga mörkgröna skuggor som tog emot mig: ett barn. En mycket ängslig och liten flicka som här upprättade sitt eget vacklande drömrike där hon hade rätt att få vara. Där man inte blev förödmjukad, där man inte hutades åt, där man inte måste vara snäll och där man inte syntes.”

Sun Axelssons pappa Karl Edvin utnämndes till överträdgårdsmästare i Slottsskogsparken 1933, ungefär samtidigt som Sun – yngst av de fyra syskonen – kom till världen. För Sun och syskonen var han länge en frånvarande far (han blev sedermera stadsträdgårdsmästare i Göteborg).

15CA.jpg
”Till och med hemma var han borta, bakom en tidning eller i färd med att göra andra saker.”

”En vind stor som natten”
Under studietiden i Berlin hade Karl Edvin träffat Mignon som följde med honom till Sverige. Mamma Mignon var sjuklig, dessutom lyste syskonkärleken med sin frånvaro:

”Av syskonen mobbades jag kärleksfullt men hårt genom hela min barndom. Jag skulle framför allt inte att tro att jag var nåt.”
Om trädgårdsmästarbostaden, heter det: ”Vi bodde i en grönmålad gammal träkåk. Jag minns den för dess många garderober, mörka prång och en vind stor som natten och en källare spöklik som graven.”

När hemmet av olika skäl inte kunde erbjuda den lilla flickan trygghet sökte hon sig istället ut i Slottsskogen. Till grönskan, djuren och människorna som bodde och arbetade i den stora parken. En av dem var Tant Rill som tidigare varit pappa Karl Edvins sekreterare och bodde i en skogvaktarbostad nära den Stora Dammen. Tant Rill tog sig tid för Sun, hittade på roliga lekar och kunde rätt som det var föreslå att de skulle åka på utflykt till konditori Braütigam i stan.
3A9A.jpg
”Tant Rill älskade alla barn”
Långt senare skulle tant Rill få huvudrollen i en sagobok som Sun Axelsson gjorde tillsammans med tecknaren Sven Nordqvist, annars mest känd som mannen bakom Pettsson och Findus. Parallellt med tecknarens fina Göteborgsbilder berättar författaren i ”Sagan om en saga” från 1987, om vänskapen mellan lilla Sofia och Tant Rill: ”Tant Rill älskade alla barn och kunde aldrig vara elak”, skrev Sun vid tiden när hon också slutförde sin självbiografiska svit.

I ”Honungsvargar” (1984) och ”Nattens årstid” (1989) får läsaren följa författaren ut i världen. Till Stockholm, Frankrike, Grekland och Chile. Men den som vill läsa om Sun Axelssons unga år i Göteborg ska förstås börja med ”Drömmen om ett liv”, och varför inte ta med boken till Slottsskogen och stanna till vid trädgårdsmästarbostaden mittemot fågelhuset. En gång föddes där en tankevärld och ett författarskap som med lika delar värme och smärta lever kvar än idag.

74DC.jpg
Majornas Hus i Karl Johansgatans hängmatta är sedan länge ett kulturhus med brett utbud, repetitionslokaler och café. Huset byggdes 1888 som Majornas elemäntarläroverk, men när Sun Axelsson satt i skolbänken var hon elev i Majornas kommunala flickskola. Bild: Lars Hjertberg.