”Kärnan i Sveriges segregationsproblem är att samhället är för indelat i tydliga grupper”. Det anser Tomas Holst som varit med och arbetat för att förbättra skolmiljön på Chalmers. ”Människor från olika samhällsgrupper måste kunna mötas på ett naturligt sätt för att utveckla en förståelse för varandra”, säger han.

Det hela började vid föreläsningarna på högskolan. Tomas Holst var noga med att säga till om något inte var till belåtenhet – om läraren inte talade tillräckligt högt eller om overheadapparaten inte stod på rätt plats. Han var en kunskapshungrig elev som tog för sig. Då hans entusiasm för lärande, enligt hans egen åsikt, inte delades av alltför många andra kände han sig motiverad att göra skolmiljön mer inspirerande.

För att komma någonvart med sina visioner gick Tomas under sin tid på Chalmers med i en projektgrupp. Så småningom började man skissa på OMForm – ett inredningsprojekt sponsrat av bland annat Autoliv som tilldelades totalt 18 miljoner kronor, som utmynnade i påtagliga förbättringar i den studiesociala miljön på Chalmers.

Efter högskolan gick Holst vidare med sina idéer, och idag är han projektledare för företaget Innovationfarm.

Segregation – även mellan svenskar

Som student läste Tomas bland annat företagsutveckling och maskin-människa-interaktion, i vilken man lär sig att göra avancerad maskinteknik mer tillgänglig och användarvänlig för medelsvensson. Valet av en mer humanistisk inriktning inom maskin/teknikområdet var dock ingen slump. Att skapa förståelse mellan olika samhällsgrupper intresserar honom mycket.

– Segregation är ett vitt begrepp. Många tänker på segregation mellan infödda svenskar och invandrare när de hör ordet. Jag menar att det även finns segregation sinsemellan svenskar i form av till exempel ålders-, yrkes- eller intressegrupper.

Komplicerad kommunikation

Han menar att negativa effekter av sådana grupperingar kan vara att man nästan enbart får utbyta tankar med likasinnade. Kommunikationen mellan dessa grupper blir komplicerad när den trots allt blir nödvändig.

– Om jag, som tekniker, under min utbildning bara använder fackspråk och skriver mina uppsatser så att bara någon som gått samma utbildning förstår den, får jag svårt att kunna förmedla och sprida min kunskap utanför denna begränsade krets.

– På samma sätt måste journalisten lära sig att anpassa sitt språk efter sin målgrupp. Denne måste kunna skriva så att även de som inte är språkliga genier kan fatta. Tyvärr vill väldigt många hävda sig i sina karriärer genom att producera så ”proffsiga” resultat som möjligt. Man vill imponera på människor i den egna yrkesgruppen istället för att se till att ”vanligt” folk faktiskt kan ta till sig det som skapats.

– Det är därför jag anser att det är så viktigt att man utvecklar den kommunikativa kompetensen i skolan.

Skolan – naturlig mötesplats

För att förhindra segregation mellan samhällets olika grupper krävs naturliga mötesplatser – fler trivsamma offentliga miljöer där folk kan umgås på ett avslappnat sätt. En viktig sådan punkt är skolan. Här skulle Tomas gärna se att man expanderar och istället blir något slags kunskapscenter, där alla – oavsett ålder, hudfärg eller syften – kan mötas.

En del skolor släpper ju överhuvudtaget inte in utomstående. Hans tanke är att till exempel biblioteket skulle kunna fungera som ett stadsdelsbibliotek, eller att skolcaféet kan fungera som ett vanligt café. Vem som helst bör kunna komma dit. Han menar att detta också skulle kunna vara ett viktigt steg för att minska avstånden mellan till exempel unga och gamla och människor från olika kulturer. Tomas ifrågasätter varför man nödvändigtvis måste resa för att lära känna andra kulturer.

– Visst är det kul och nyttigt att resa, men det finns faktiskt goda möjligheter att lära känna andra kulturer utan att åka någonstans.

Så hur kommer det sig att så många är ovilliga att umgås med folk från andra kulturer?

Tre typer av kompetens

Tomas ser skolan som nyckeln till att förebygga all typ av segregation. Det tråkiga är bara att skolan måste utvecklas mycket innan den optimalt kan lyckas med det. Vad gäller själva undervisningen så kan den förbättras avsevärt, tycker han. Det bristande engagemanget hos många studenter idag, inte bara i grundskolan utan även på högre utbildningar, tror han beror på för ensidig och enkelriktad undervisning.

– Jag ser det som att det finns tre olika typer av kompetens som man bör arbeta lika mycket med att utveckla, säger han.

Det är dels den teoretiska kompetensen – ren teoretisk kunskap, som skolan också lägger klart mest tyngdpunkt på.

– Men sen finns det, inte att förglömma, den kreativa och kommunikativa kompetensen, förmågan att komma med initiativ och idéer samt att kunna förstå och kommunicera med andra.

Han anser att skolan lägger alldeles för liten vikt vid att utveckla denna kompetens.

– Entreprenörskap, social kompetens och initiativtagande är viktiga egenskaper som arbetslivet efterfrågar, och det är viktigt att man börjar utveckla dessa förmågor redan i skolan.

Oscar Holst
(som råkar ha samma efternamn som intervjupersonen – men är inte släkt)
Munkebäcksgymnasiet, Göteborgs mediegymnasium