Hammarkullen i fokus i projekt om hållbara renoveringar

Sedan april 2013 medverkar Göteborgs Stad i ett europeiskt projekt, EU-Gugle, som går ut på att utveckla renoveringsmetoder som både är energieffektiva och socialt hållbara.

I Göteborg är det Hammarkullen – ett ganska typiskt miljonprogramsområde – som står i fokus.

– Det byggdes med stora sociala förtecken, men redan från början pratade man om det som en betongförort och har sedan dess stigmatiserats som mindre attraktiv. Vi vill vända den bilden – börja upptäcka de kvaliteter som finns men också förbättra där det behövs, säger Wenche Lerme, utvecklingsledare på stadsdelsförvaltningen Angered.

Måste ha råd bo kvar efter renovering
Tillsammans med kulturgeografen Maria Strandberg har hon tittat närmare på vad som krävs i Hammarkullen för att uppnå social hållbarhet.

Metoden som de använt sig av har tagits fram av Delegationen för hållbara städer. Där formuleras tre centrala punkter – social inkludering, platsidentitet och deltagande.

– I social inkludering ingår en grundläggande rättighet till bostad. Bostadsbrist och trångboddhet är frågor som måste lösas, och på sikt handlar det om att utveckla bostadsbeståndet och förstärka servicen i Hammarkullen. Dessutom är det viktigt att renovera på ett sätt som motverkar hyreshöjningar, säger Wenche Lerme.

Stärka den lokala identiteten
I rapporten betonas vikten av att behålla Hammarkullens lokala identitet. Att förbättra stadsdelens estetiska kvaliteter betyder inte att det ska se ut som innerstaden.

– Det gäller att reda ut vad som egentligen menas med attraktivt. Det tar lika lång tid att åka från centralen till Hammarkullen som det tar till Majorna, säger Wenche Lerme.

Det finns fler jämförelser att fundera över. Den stora andelen hyresrätter i Hammarkullen – 79 procent – betraktas som ett problem. Den tolkningen görs inte i Kungsladugård som har nästan lika hög andel hyresrätter – 76 procent – eller Haga med sina 86 procent.

Byggnader från miljonprogrammet beskrivs ofta som oestetiska när de står i ytterområden. De som byggdes i centrala staden – som Karl Gustavsgatan eller Nordostpassagen – möts inte alls av samma kritik.

Förstärka stråk och förtäta
Enligt rapporten är nya mötesplatser ett sätt att förbättra Hammarkullens platsidentitet. Ett annat bättre förbindelser till övriga Angered och övriga staden.

– Det finns behov av att förstärka kopplingen mellan stråk, att förkorta avstånden. Känslan av att områdena är isolerade öar måste försvinna, säger Wenche Lerme.

I ett kortare perspektiv kan det till exempel handla om att det blir lättare för boende att ta sig till Angereds torg genom att gator och gång-och cykelbanor förbättras. I ett längre att man förtätar och bygger fler bostäder och arbetsplatser mellan områdena.

Workshop om Hammarbadet
Att involvera de boende i stadsutvecklingen är angeläget av flera skäl. De bidrar med lokal kunskap och kan konkretisera önskningar och behov.

– Det är viktigt med dialog i ett tidigt skede, men de boende kan också vara med direkt i planeringen, säger Wenche Lerme.

EU-projektet ska pågå i ytterligare fyra år och nästa steg är att ta fram en modell för hur man kan uppnå social hållbarhet och delaktighet i samband med renovering och energieffektivisering. Två hus i Hammarkullen står i fokus: Hammarbadet och Bredfjällsgatan 36-46.

– Hammarbadet är ett hus med stora symbolvärden och en spännande arkitektur. Det är också en viktig mötesplats i stadsdelen. Huset på Bredfjällsgatan är ett typiskt bostadshus från miljonprogrammet. Under hösten ska vi ha två workshops med inbjudna lokala nyckelpersoner, säger Wenche Lerme.

Hoppas få användning av modellen
Bostadsbolaget och Göteborgslokaler är intressenter i projektet och förhoppningen är att renoveringarna av husen så småningom ska bli verklighet.

– Kanske inom tidsramen för EU-projektet. Tanken är att vi ska utbyta kunskaper och erfarenheter med övriga deltagande städer, säger Wenche Lerme.