Ny färdplan visar vägen. Från asfaltöken med spridda stormarknader till stadskvarter med butiker, bostäder och parker. Under de närmsta 20 åren ska Backaplan byta skepnad. Förvandlingen pågår redan för fullt vid Vågmästarplatsen. I nästa steg fortsätter den från Hjalmar Brantingsplatsen och norrut.
För den som rör sig runt Backaplan till fots är det lätt att känna sig vilsen. För att ta sig mellan de stora butikerna behöver man korsa vidsträckta parkeringsplatser eller gå längs med bilvägar.
– Backaplan ligger otroligt centralt, men upplevs ändå som en extern handelsplats. Det är stora barriärer, och själva Backaplansområdet upplevs också som en barriär, säger Anna Signal, projektledare på stadsbyggnadskontoret.
Hösten 2012 tog kommunfullmäktige beslut om Vision Älvstaden. Planen är att förlänga Göteborgs centrum över till Hisingen och skapa en stadskärna som knyter ihop de båda älvstränderna. Där är Frihamnsområdet och Backaplan viktiga delar.
– Om tjugo år tror jag att Backaplan kommer att uppfattas som innerstad. Det kommer vara hög täthet, men med grönområden och offentliga ytor. Handeln kommer vara citylik, med en kombination av större och mindre butiker, säger Anna Signal.
Från industriområde till blandstad
Backaplan var till en början ett område med småskalig tillverknings- och verkstadsindustri. Utvecklingen mot dagens handelscentrum startade 1969, när Rosengrens kassaskåpsfabrik bygges om och varuhuset EPA slog upp portarna.
Därefter etablerade sig stormarknaderna en efter en. Markhyran var billig på Backaplan, allt fler göteborgare skaffade bil och byggandet av Tingstadstunneln, Lundbyleden och Älvsborgsbron gjorde det lätt att ta sig dit.
Nu snart 50 år senare trycker andra behov på. Göteborg växer med flera tusen invånare per år och bostadsbristen är stor. Samtidigt sätter klimatförändringar och trängsel press på att planera staden så att det blir enkelt att leva ett vardagsliv utan långa körsträckor i bil.
Att förvandla Backaplan till en levande innerstadsmiljö kommer ta lång tid. För att dra upp riktlinjer för omvandlingen har Göteborgs Stad nu tagit fram en struktur- och färdplan tillsammans med de fem fastighetsägare som äger mycket mark i området. Planen ska vara en grund för de detaljplaner som ska tas fram framöver för de olika delarna.
Grannskap med gröna fickor
I området kring Vågmästarplatsen pågår redan omvandlingen för fullt. Där växer bostadshus fram i relativt täta kvarter. Tanken är att området mellan Kvillebäcken och Lundbyleden ska utvecklas på liknande sätt, med kvarter som hänger ihop i större grupper.
– Vi kallar det för grannskapsenheter. Det blir ett stormaskigt nät av större gator som kompletteras med lågfartsgator. Inne i områdena, som då blir lugnare, placerar vi en park, säger Anna Signal.
En viktig del i planeringen är sträckningarna för gator och cykel- och gångstråk. Målet är att det ska vara enkelt att ta sig mellan olika platser i området, samt att det ska bindas ihop med stadsdelarna runt om på ett naturligt sätt. I planen ingår också att ta bättre vara på Kvillebäcken, som idag rinner förbi ganska obemärkt.
– Den ska utvecklas till ett grönt stråk som bildar en ryggrad i området, säger Anna Signal.
Bilarna får flytta på sig
Idag upptas en stor del av Backaplan av parkeringsplatser.
– Där måste man tänka om, det kommer inte vara markparkeringar på det sättet. Det kanske blir lite längre att gå från sin bil, om man nu väljer det transportmedlet.
Enligt planen ska Backaplan vara ett handelscentrum även i framtiden, framförallt i området som vetter mot Hjalmar Brantingsplatsen. Skillnaden är att det ska bli en större blandning mellan mindre och större affärer, och att de ska ligga i de nedersta våningarna i fastigheter som även rymmer bostäder.
Färdplanen lyfter fram ett antal knäckfrågor. En är hur rationell, lättillgänglig handel ska kunna kombineras med önskemålet om en småskalig blandstad.
– Jag tror absolut att det går att lösa. Man kan ha parkering under ytan, eller i parkeringshus i anslutning. Men det är en fråga som vi behöver diskutera med fastighetsägarna, säger Anna Signal.
Kulturhus och spårvagn till Backa
När Backaplan ska befolkas kommer det behövas förskolor, skolor och äldreboenden. De finns med i planen, tillsammans med en skiss på ett kulturhus. Längs med Lundbyleden finns även en möjlig spårvagnslinje till Backa inritad.
– Trafikkontoret håller på med en spårvägsutredning, så vi möjliggör för det.
Nästa uppdrag för Anna Signal och hennes kollegor på stadsbyggnadskontoret är att börja skissa på två detaljplaner. En för södra delen av Backaplan, en annan för en tomt vid Leråkersmotet dit den stora livsmedelsaffären ska flytta.
– Det bygger nämligen på att Coop flyttar först, innan man kan utveckla den andra delen. Det är en flyttkedja som är lite klurig.
Den första detaljplanen, som är mindre och bland annat omfattar ny lokalisering för Coop, beräknas gå ut på samråd om lite mindre än ett år. Den större detaljplanen för knutpunkten beräknas gå ut våren 2016.
Backaplan ligger fem minuter från Göteborgs stadskärna men upplevs ändå som ocentralt på grund av alltför många barriärer, som bilvägar och vidsträckta parkeringsplatser.
