En första sträcka kan vara klar redan 2015. När göteborgarna fick frågan hur de ville att staden skulle se ut fanns det ett svar som var vanligare än alla andra: Mer närhet till vattnet. Därför finns det nu tre arkitektförslag framtagna, på hur ett gångstråk nere vid vattenytan i Stora Hamnkanalen skulle kunna se ut. Tre förslag som sinsemellan är ganska olika.
Inför jubileumsåret har Göteborgs Stad frågat tusentals invånare hur de vill se sin stadskärna i framtiden.
– De flesta har faktiskt svarat att de vill komma nära vattnet. Så då får vi ju göra något åt det, säger stadsarkitekt Björn Siesjö.
Hamnkanalen ingår i en förstudie inför jubileumsåret 2021, och är först ut av tre vattendrag.
– Hamnkanalen är ett viktigt vattenrum, men det är underutnyttjat, säger Björn Siesjö.
Flytbryggor kan följa med vattennivån 
Intervjuer på plats i fjol visade att människor efterfrågade mer sittplatser, grönska, konst, kultur och caféer eller restauranger. Tre arkitektkontor och landskapsarkitekter har fått i uppdrag att ta fram varsitt förslag som ska göra det möjligt för Göteborgarna att ta sig ner till vattnet. Förslagen skiljer sig åt både i utformning och struktur.
Marge Arkitekters förslag är byggt i betong och trä.
– Det är något permanent som skulle hålla i många årtionden framöver. Det är ett mycket skulpturalt förslag, uttänkt i minsta detalj, säger Björn Siesjö.
Nyrén Arkitekters förslag består av ganska enkla flytbryggor som är styrda mot pålar och följer med vattnet upp och ner.
– Det har också ett snillrikt system för att skapa tillgänglighet för barnvagnar och rullstolar. Det här förslaget har dock en kortare livslängd.
”Vi skulle vilja se ännu mer växtlighet”
Förlaget från Radar arkitektur och planering är också ett förslag i trä, konstruerat med pålar, som en traditionell brygga, fast med olika nivåer. Den har ungefär samma livslängd som det andra förslaget med träbrygga.
– Vi har fått väldigt bra förslag tycker vi, säger Björn Siesjö.
Alla har med ungefär lika mycket växtlighet, främst i form av vass.
– Fast vi skulle vilja se ännu mer växtlighet, och ska undersöka hur mycket möjligheter och utrymme det finns för det, säger stadsträdgårdsmästare Helena Bjarnegård.
Ska ingå i förstudie
Förstudiegruppen kommer att göra en bedömning inom kort, av vilket eller vilka förslagen som ska skickas vidare till en kostnadsbedömning. Den kommer sedan att ingå i den förstudie som ska in i oktober och bedömas av politikerna.
– Det vi ska bedöma nu är om förslagen ger förutsättningar för ett härligt folkliv och ett grönare rum i staden, säger Helena Bjarnegård. Det finns många goda idéer att jobba vidare med i dem alla, men kanske blir det slutliga resultatet inte exakt som något av förslagen.
– Vi tror mycket på detta, säger Björn Siesjö. Det är förslag som ger möjlighet att göra provskott, bygga vissa sträckor och se: Vad tycker göteborgarna om detta? Vi hoppas kunna sjösätta något redan nästa år.
Hela stråket mellan Brunnsparken och Älven är idag ganska glesbefolkat.
– Men ute vid älven bygger vi en massa nya anläggningar, så stråket kommer att bli mycket mer självklart framöver.
Få besökare i Kronhusområdet
Cornelia Lönnroth, chef för Stadsmuseet tar också upp Kronhusområdet, som har mycket spännande verksamhet, men relativt få besökare.
– Det här en av de äldsta delarna av staden, men det saknar naturliga stråk att röra sig i idag, säger hon.
Björn Siesjö pekar på den tunga busstrafiken som ett skäl till varför den soliga Norra Hamngatan är så avfolkad.
– När vi har byggt Västlänken kan vi få bort trafiken och göra ett gång- och cykelstråk ner till älven.
Illustration: Marge
