Planering på ett helt nytt sätt. Om sex år ska 1000 bostäder och lika många arbetsplatser stå färdiga i Frihamnen. Det blir den första etappen i att förvandla de ödsliga asfaltsytorna till levande stadskvarter. Men hur ska den nya stadsdelen utformas? På ett öppet seminarium 2 juni presenterades de idéer som kommit fram i den unikt breda planeringsprocessen.

Gator i kringelikrok för att förhindra vindtunnlar och skapa inbjudande rum mellan husen. Båtar som går i skytteltrafik från kajen vid Göteborgsoperan till den inre delen av bananpiren. Gemensamma utrymmen i form av exempelvis festlokal, systuga och replokal som boende i området kan ha tillgång till.

Det är några av alla de idéer som arbetats fram under våren. Under hösten ska de kokas ner till en detaljplan för den första etappen av den framväxande stadsdelen. På tjugo års sikt är planen att ytorna som frigjorts genom att hamnverksamhet har flyttat ut till älvinloppet ska rymma 9000 bostäder och 15 000 arbetande.

Utrymme för alla
Planeringen för Frihamnen tar sin utgångspunkt i Vision Älvstaden. Det är en målbild för hur staden ska växa ihop över älven som har tagits fram utifrån en bred dialogprocess. Den lyder bland annat: ”I Älvstaden ska det finnas utrymme för oss alla och för en variation i innehåll och uttryck. I Älvstaden ska det vara öppet för initiativ och idéer, det ska vara möjligt att påverka och ta plats.”

För att få till variationen och öppenheten för idéer sker planeringen av Frihamnen på ett helt nytt sätt. Vanligtvis tas färdiga detaljplaner fram av stadsbyggnadskontoret, ofta med hjälp av en arkitekttävling.

– Sedan knådar man tillsammans med andra intressenter, och då kan det sluta med att det inte alls blir det där snajsiga som man tänkte från början. Nu börjar vi knåda från början, så att alla intressen finns med samtidigt, säger Hanna Areslätt, projektchef på Älvstranden utveckling.

Under två tredagars workshops under våren har personer från en rad förvaltningar och bolag stött och blött idéer och tankar i smågrupper, och flyttat runt modeller av byggnader, vägar och grönytor på stora flygbilder av Frihamnen.

De övergripande frågorna har varit hur Frihamnen kan bli en socialt blandad stadsdel, där det skapas arbetstillfällen och där närheten till vattnet tas tillvara. Det ska sedan förverkligas i en konkret plan, där hänsyn måste tas till praktiska saker som bland annat sophämtning, hantering av dagvatten och cykelparkeringar.

Bättre vägar in i området
Trots läget mitt mellan centrum och områdena vid Kville och Backaplan ligger Frihamnen lite avskuret, och är relativt krångligt att ta sig till. Därför är ett viktigt mål för den första etappen att knyta ihop området med stadsdelarna runt om.

Planen är att det ska göras genom en ny gång- och cykelbro över Lundbyleden, genom ett tydligare och mer välkomnande stråk mot spårvagnshållplatsen och genom en ny båtlinje mellan Frihamnen och kajen vid Göteborgsoperan.

En annan viktig princip i planeringen för Frihamnen är att området ska användas redan nu, trots att det delvis kommer att vara en byggarbetsplats under många år framöver.

Där har Jubileumsparken en viktig roll. Den växer fram bit för bit på Kvillepiren. Hittills finns bland annat en liten strand, en offentlig bastu, odlingsbäddar och en rollerderbybana.

– Vi behöver etablera en Frihamnskultur och bjuda in dem som vi tror vill bo här. Den inbjudan ska vara väldigt allmän, säger Monica Levan, Magnolia bostad.

– Målet med parken är att det ska finnas en mängd aktiviteter som riktar sig till olika grupper och gör att många känner att ”det vill jag göra”, säger Hanna Areslätt.

Dialog kring specifika frågor
De platser och aktiviteter som skapas i Jubileumsparken fungerar också som en sorts experimentverkstad. Genom att testa sig fram och ta in synpunkter kring det som görs kan Älvstranden utveckling få in idéer som är relevanta även för den långsiktiga planeringen.

Exempelvis hölls workshops med skolklasser i april för att få in idéer om hur man kan ha roligt med vatten i en park. Och 8-12 juni hålls ett öppet samtal om badkultur.

– Vi tror inte att det räcker med att öppna dörrarna och berätta om den övergripande planeringen. Det är lättare att börja prata om man pratar om något konkret, säger Mia Edström, projektledare på stadsbyggnadskontoret.

Förslag om oberoende granskning
Vårens grupparbeten har även handlat om hur den fortsatta planeringen ska gå till. Hur kan processen bli tillåtande och flexibel, men samtidigt inte riskera att glida bort från de ursprungliga målsättningarna?

Ett av förslagen handlar om att tillsätta en oberoende grupp som kontrollerar att planeringen håller sig till målen om bland annat klimatanpassning, hållbart byggande och att motverka segregation.

– De skulle kunna vara som en nagel i ögat, säger Adelina Lundell, Älvstranden utveckling.

3128_2.jpg