Ett 50-tal Lövgärdetbor har under året träffat forskare och diskuterat hur tryggheten i stadsdelen kan bli bättre. Skadegörelse och försämrad service har varit återkommande teman. Många trivs i stadsdelen och med närheten till naturen men menar att det var tryggare förr. "Men det var verkligen inget skräckscenario vi mötte", säger Pia Andersson, forskare vid institutionen för arbetsvetenskap.

Våren 2007 kände Gunnareds stadsdelsförvaltning att Lövgärdet alltför ofta glömdes bort när det satsades på andra håll. Något måste göras.

Idag, ett år senare, kan Gunnared se tillbaka på ett framgångsrikt samarbete med forskare från Göteborgs universitet. Nya kanaler till de boende har upprättats – nu ska samarbetet etableras.

Har gett nytt hopp i Gunnared

Å ena sidan fanns en stadsdel i behov av nya idéer – å den andra fanns ett forskarlag med idéer hämtade från USA. Den förenande länken blev stadens brottsförebyggande råd, Tryggare och Mänskligare Göteborg.

5D1C.jpg
När Siv Andersson, planeringsledare med bland annat ansvar för folkhälsofrågor och trygghetsfrågor i Gunnared, förra våren kom i kontakt med forskarna Tomas Jordan och Pia Andersson började en resa som gett nytt hopp i Gunnared.

– Redan i juni bildade vi den första boendegruppen, och när vi kom igång på allvar i september fanns det ytterligare två grupper, berättar projektledaren Pia Andersson.

Grupperna träffades regelbundet under hösten och vintern för att tränga under ytan på problemen. Varför är det så här och vad kan vi göra åt det?

– Jag tycker erfarenheterna av metoden är fantastiskt positiv och jag ser en stor potential i att låta medborgarna själva komma lite djupare i orsaksverkan, säger Pia Andersson.

Många nöjda med att bo i Lövgärdet

De tre fasta grupperna hade olika utgångspunkter. En ungdomsgrupp och en vuxengrupp kompletterades med en grupp bestående av föräldralediga mammor. Dessutom hade Pia Andersson träffar vid enstaka tillfällen med företrädare för kosovoalbaner i Lövgärdet, kvinnor med bakgrund från Mellanöstern och tonårstjejer på fritidsgården. Totalt har cirka 50 Lövgärdetbor kommit till tals.

Några teman återkom i gruppernas diskussioner: Skadegörelse och vandalisering och det allt sämre serviceutbudet till exempel.

– Men det är också viktigt att säga att många är väldigt nöjda med att bo i Lövgärdet, och den närhet till naturen som finns där. Det var verkligen inget skräckscenario vi mötte. Men även om det är mindre våldsamt i Lövgärdet än på många andra ställen, tycker många att det var tryggare förr, säger Pia Andersson.

Ett av problemen som identifierats är det minskade antalet mötesplatser. Utan apotek, bankomat och bibliotek försvinner de spontana mötena ett efter ett och främlingskapet ökar.

Har fått en vi-känsla

– Nu har vi en metod som är något annat än att gå ut och göra en undersökning där man inte kommer under ytan. Istället för ett ”vi” och ”dom” har vi en vikänsla, säger Pia Andersson

Projektet i Gunnared summeras nu av forskarna i en slutrapport. Men i Lövgärdet är det förhoppningsvis bara början.

– Nu ska vi på förvaltningen och andra aktörer förvalta det här på ett bra sätt. Och om vi ses om ett halvår hoppas jag att vi inte bara hittat bra former för att jobba vidare med de boende, utan också att torget i Lövgärdet fungerar bättre, säger Siv Andersson och fortsätter:

– Det viktiga forskarna gjorde för oss var att visa att det här går. Människor har ofta många och bra synpunkter – vi tjänstemän behöver inte sitta och fundera ut allt. Vi får lära oss att lyssna in.

5D46.jpg
Mammagruppen ute på lekplatstrygghetsvandring. Foto: Gerd Cruse

1F56.jpg

”Fördomar mellan yngre och äldre, ”Brist på belysning”, ”kan inte sova när folk åker vespa i centrum” var några teman som kom upp under en diskussion med tjejerna på fritidsgården i Lövgärdet. Foto: Pia Andersson