– I Sverige litar vi i hög utsträckning på varandra jämfört med hur det ser ut i många andra länder, men tillit till samhället är ömtåligt och kan vändas i misstro om det inte vårdas. Det menar Bo Rothstein, professor i statsvetenskap.
Bo Rothstein var en av de medverkande när forskare och praktiker nyligen möttes i Göteborg för att diskutera samhällets sårbarhet. Hela samhället vinner på om dess medborgare samarbetar, men om vi inte litar på att andra verkligen drar sitt strå till stacken så vill vi inte samarbeta själva.
– Det kan alltså uppfattas som rationellt att inte samarbeta. Det är den sociala fällans problem, säger Bo Rothstein.
Han har medverkat vid internationell tvärvetenskaplig forskning kring tillit, det sociala kapitalet och vad det är som skapar tilliten i ett samhälle som är nödvändig för såväl samhällets ekonomi som demokrati.
Hur gör andra?
Hur människor handlar beror i hög uträckning på vad de tror att andra gör, det kan gälla att betala skatt eller fuska med sjukförsäkring.
– Ta mutor som exempel, om man tar mutor eller ej kan avgöras av om man tror att andra gör det eller inte. Människor är med andra ord strategiska, säger Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
I vårt land är förtroendekapitalet högt bland medborgarna, för varandra och för myndigheter om man jämför med många andra länder. I ett land där man misstror polisen lämnar exempelvis medborgarna kanske inte in en upphittad plånbok av den enkla anledningen att man misstänker att polisen är ohederlig och tar innehållet själv.
Det går fort utför
Men även om tilliten är hög i Sverige är det inget man kan slå sig till ro med.
– Det är svårt att förutse en vändning och en sådan kan komma snabbt om och när det väl händer. Det är som en bil som väger på krönet av ett stup, om den väl faller går det fort utför, säger Bo Rothstein.
Han var en av flera talare vid konferensen om samhällets sårbarhet som Krisberedskapsmyndigheten och Göteborgs universitet anordnade i Göteborg i mars.
Konferensen som arrangörerna kallar kunskapsdagarna anordnas för att forskare och praktiker ska få tillfälle att utbyta kunskaper och erfarenheter som förhoppningsvis kan omvandlas i nya konstruktiva projekt och arbeten.
Och under kunskapsdagarna togs också en rad andra aspekter på sårbarhet och strategier mot risker i samhället upp. Krisberedskap ur det kommunala perspektivet, trygghet och säkerhet i storstaden, bygget av och syftet med Hallandsåstunneln, demokratins sårbarhet, sjöfartsskydd mot terroristhot var några av många ämnesområden som togs upp genom föreläsningar, i seminarier och i diskussioner.
Nya hotbilder
Kring samhällets krisberedskap talade Ann-Louise Eksborg, generaldirektör för Krisberedskapsmyndigheten. Hon menade att det moderna samhället är väldigt sårbart och att det är oerhört viktigt att vara medveten om det för att kunna förebygga riskerna så långt det är möjligt:
– Det handlar om elförsörjning och att vårt beroende av IT och fungerande datorer ökar hela tiden. I huvudsak är hotbilderna andra i dag än hot om krig.
– Regering och riksdag har beslutat om områdesansvar. Svåra kriser måste lösas i samverkan mellan myndigheter och andra aktörer i samhället där regering och kommunerna har översikt och det övergripande ansvaret i vår demokrati.
