Göteborgs modell för att göra bostadsområden och stadsdelar tryggare för dem som bor där går nu på export. Arkitekten Stina Ejderoth-Lindén från Stadsbyggnadskontoret presenterar på måndag Göteborgs trygghetsvandringar på Världshälsoorganisationens konferens Healthy cities i Belfast på Irland.

Trygghetsmanualen som ska presenteras på konferensen i Belfast har gjorts av Tryggare och Mänskligare Göteborg och Stadsbyggnadskontoret och är en checklista för hur trygghetsvandringarna kan genomföras.

Har gjorts i Frölunda och Högsbo

– Vi försöker göra stan både vackrare och tryggare genom att inventera alla gångstråk från spårvagnarna och huvudgångstråken ute i områdena och förse dem med bättre belysning och klippa häckar och träd så att både belysningen kommer fram och att ingen kan stå där och gömma sig bakom buskarna, säger Stina Ejderoth-Lindén.

Trygghetsvandringarna har genomförts i flera av Göteborgs stadsdelar, bland annat i Frölunda och Högsbo.

Samarbete med medborgarna

Initiativet till en trygghetsvandring i en stadsdel kan komma antingen från ideella organisationer, privatpersoner, stadsdelsförvaltningen, den lokala folkhälsosamordnaren eller det lokala brottsförebyggande rådet.

– På konferensen tänker jag också berätta om hur vi här i Göteborg tagit allvarligt på trygghetsfrågorna och inrättat kansliet Tryggare och Mänskligare Göteborg och om vårt sätt att arbeta gemensamt över förvaltningsgränserna inom staden och tillsammans med medborgarna

Trygghetstänkande i planeringen

– Jag slår även ett litet slag för att vi tar med trygghetsfrågorna i stadsplaneringen och samarbetar med polisen för att få reda på vad som är otrygga miljöer och hur vi kan göra dem bättre. Hjalmar Brantingsplatsen är ju ett exempel på att vi har lärt oss något. Att gångtunnlar inte ska vara smala, långa och mörka utan breda och ljusa, säger Stina Ejderoth-Lindén.