Gunilla känner sig liten med rullator på stan

Alla ska ha rätt att röra sig fritt när och vart man vill i Göteborg utan att känna sig rädda. Det kan nog de flesta skriva under på. Men det kräver insatser för att få den tryggheten och rättigheten att på allvar omfatta oss alla.

Dessutom, trygghet har många dimensioner. Det kan till exempel handla om att känna sig trygg i trafiken eller att slippa oroa sig för att råka ut för våldsbrott.

Ska våga gå ut

En 88-årig kvinna i Askim uttryckte i en liten enkätundersökning, som Gunilla Landergren gjorde bland pensionärer, sin syn på trygghet på följande sätt: Jag går aldrig ut på kvällarna så jag känner mig aldrig otrygg.

– Meningen är förstås att alla ska kunna gå ut också efter mörkrets inbrott. Vi ska inte behöva begränsa oss för att vara trygga, säger Gunilla.

Efter en fallolycka är hon själv tillfälligt beroende av rollator och har fått känna på hur det är att inte kunna röra sig fritt och obehindrat.

Promenad på stan

Vårt Göteborg gav sig ut på en stadspromenad mitt i folkvimlet tillsammans med Gunilla för att försöka få en liten inblick i hur det är att vara rörelsehindrad i stadsmiljö.

– Vid Götaplatsen skulle jag exempelvis önska mig ett lättare sätt att ta mig upp mot platsen framför Konstmuseet. Här är många trappsteg och det är inte lätt att bära en rollator uppför dem.

– Det går att gå runt, men det är en ganska lång väg som delvis är belagd med gatsten, säger Gunilla. Hon är noga med att också peka på allt bra som görs och har gjorts för rörelsehindrade i trafiken.

– Här vid mängder av övergångsställen i stan finns något som många kanske aldrig tänker på, en del av övergångsstället har en liten försänkning så att exempelvis vi med rollatorer eller rullstolar lätt ska kunna ta oss över vägen utan onödiga hinder.

Får flera effekter

Trafikfrågor och åtgärder för att ta bort hinder för rörelsehindrade i stadsmiljö kan få flera effekter. För äldre kan det vara så att de flesta trygghetsaspekter hänger ihop i en helhet. Åtgärder som hjälper i trafiken kan också skapa en mer allmän känsla av trygghet.

– När jag exempelvis står med min rollator vid en bankomat och ska ta ut pengar så är jag kanske redan lite rädd för att råka illa ut.

– Jag står där och försöker balansera utan att hålla mig i rollatorn för att kunna ta fram och öppna först handväskan och sedan plånboken, ta fram kortet och slå koden och samtidigt försöka ha koll på omgivning och människor runtomkring mig.

– I det läget är det bra om jag inte först också måste ta mig uppför trappor för att nå bankomaten eller trängas på smala utrymmen och känna att jag är i vägen för andra, det skapar ju bara mer osäkerhet, säger Gunilla.

Pilotprojekt i Kortedala

Hos det centrala brottsförebyggande rådet, Tryggare och Mänskligare Göteborg, finns hon med i en arbetsgrupp som jobbar med trygghetsfrågor ur ett äldreperspektiv.

Meningen är att gruppen så småningom ska ta fram en liten idéskrift med tankar och förslag kring trygghetsfrågor ur många olika infallsvinklar.

– Det är frågor som berör många och det känns viktigt, säger Gunilla Landergren. Vad beträffar åtgärder i trafiken så görs det mycket i Göteborg för att minska antalet olyckor och göra situationen säkrare.

– De senaste tio–femton åren har vi minskat antalet trafikolyckor med svårt skadade eller med dödlig utgång med hälften. Jämfört med andra kommuner i landet har vi lyckats bra även om de senaste kvartalssiffrorna ser lite mörkare ut, berättar Beata Löfmarck, trafikingenjör på Trafikkontoret.

– De främst bidragande orsakerna till att vi lyckats så bra i det avseendet är nog våra satsningar på hastighetsreducerande åtgärder och säkerhetsåtgärder på spårvagnarna. Vi har lagt ut cirka 2 000 farthinder som får ner hastigheterna.

– Vi håller också på med ett pilotprojekt i Kortedala för att göra trafikmiljön bättre för äldre och handikappade där.

Mer lättillgänglig

Nu har Trafikkontoret också tagit fram ett särskilt handikapprogram i vilket man lägger upp en strategi för att göra staden mer tillgänglig för rörelsehindrade.

Lagen föreskriver numera att kommunerna ska åtgärda så kallade enkelt avhjälpta hinder och göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla. Men det är kostsamma åtgärder som krävs och de tar tid.

– Vi har enligt planen tid på oss till år 2010 och kostnaden för Göteborgs del ligger totalt runt miljarden, pengar som inte finns i dagsläget så vi får prioritera, exakt hur är inte fastställt ännu.

– Ett annat arbete som vi har satt igång är att inventera alla gångpassager i city i Göteborg med avseende på tillgänglighet för funktionshindrade, säger Beata Löfmarck.