Barnperspektiv i stadsplaneringen. Hur ser vardagen ut 2030? Tar barnen linbana till skolan och finns det självkörande bilar på vägarna? Morgondagens vardag är en av programpunkterna på heldagskonferensen Barn, liv och trafik som arrangeras på torsdag 6 mars på Lindholmen Science Park.

När Barn, liv och trafik arrangeras för tredje gången får deltagarna möta framtidens familjen Svensson och lära sig hur man tar hänsyn till barnperspektivet när man planerar en plats.

En lång rad experter och forskare inom området barn och trafiksäkerhet medverkar och rubrikerna sträcker sig från det stora till det lilla – från övergripande trafiksäkerhetsstrategier till samspel och kommunikation med föräldrar.

Tre pilotprojekt för barnperspektivanalys
Göteborgs Stad, som är en av medarrangörerna, ska dela med sig av erfarenheterna från arbetet med att arbeta med barn och unga i den fysiska planeringen.

– Varje planprocess ska innehålla en barnkonsekvensanalys, och en av de stora frågorna för barns rörelsefrihet är trafikmiljön, säger Ulrika Lundqvist, arkitekt på stadsbyggnadskontoret.

Sedan 2011 finns ett verktyg, en matris för barnkonsekvensanalys, som hjälper planerare att analysera barnens perspektiv inom olika aspekter– sammanhållen stad, samspel, lek och lärande, vardagsliv, identitet, hälsa och säkerhet.

– På konferensen ger vi en lägesrapport, hur arbetet med att implementera metoden har gått. Barnperspektivanalys har successivt införts som rutin, och nu vill vi utveckla den ytterligare. Därför ska tre pilotprojekt gå i spetsen: Frihamnen, Pilegården/Kobbegården i Askim och en lite mindre plan som vi ännu inte bestämt, säger Ulrika Lundquist.

”Man måste fråga barnen”
Deltagarna på konferensen har också chans att lära sig mer om metoden i en workshop. Den görs med matrisen tryckt på en stor matta där de olika aspekterna kombineras i fem olika nivåer av staden – byggnad och plats, närmiljö, stadsdel, hela staden och regionen.

– En samtalsledare ställer olika frågor och deltagarna använder mattan för att diskutera dessa. Hur fungerar platsen idag? Vilka brister? Hur kan det åtgärdas? Att fysiskt gå och stå i matrisen tillsammans med andra har visat sig tillföra kvalitéer. Mattan gör det enklare att vara fler som samtidigt och tillsammans diskuterar och utforskar en plats. Det brukar vara ett väldigt bra sätt att få i gång tankar kring barnens perspektiv. Ofta inser man också att man måste fråga barnen för att göra en bra analys, säger Ulrika Lundquist.

Konferensen vänder sig till alla som hanterar eller beslutar om stads- och trafikmiljö – ingenjörer, planerare, rektorer och folkhälsovetare. NTF Väst arrangerar i samarbete med Göteborgs Stad och Safer.