En ny förbindelse under älven har stått högt på många göteborgstrafikanters lista ett bra tag. Nu ska olika alternativ till finansiering av en tunnel mellan Marieholm och Hisingen utredas, och snabbt ska det gå. I september ska förslagen lämnas till regeringen, och brukaravgifter lär finnas bland alternativen.

Det är i väntan på regeringens kommande proposition om investeringsplaner för vägnätet mellan åren 2010 och 2019 som Göteborgs Stad, Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen och Vägverket väljer att på eget initiativ snabbt utreda vilka kompletterande finansieringsalternativ som står till buds.

– Behovet av en ny älvförbindelse i Göteborg har ju funnits länge men det har alltid saknats finansiering. Nu har Vägverket ett uppdrag av regeringen att sy ihop lösningar som inte bara bygger på statlig finansiering, vilket vi har gjort i exempelvis Sundsvall, Motala och Umeå, säger Håkan Wennerström, vägdirektör på Vägverket region väst.

Kommunen och regionen kan bidra

Där har olika former av brukarfinansiering kompletterat den statliga insatsen, alltså avgifter för den som vill köra på den nya vägen.

– Kommunen och regionen är naturligtvis också tänkbara delfinansiärer medan näringslivet åtminstone tidigare bara har visat intresse för att låna ut pengar till vägbyggen. Det alternativet är inte intressant för staten, som lånar betydligt billigare av riksgälden, säger Håkan Wennerström.
 
Istället är det alltså troligare att olika former och nivåer av brukaravgifter är det som utredarna främst kommer att ägna sitt intresse.
 
Ansluter till Partihallslänken
 
– Vilka nivåer det kan handla om är alldeles för tidigt att spekulera i nu, det är bland annat det vi ska utreda. Men det beror naturligtvis på vilka trafikflöden man räknar med och hur stor del av byggkostnaderna avgifterna ska täcka, och under hur lång tid, säger Håkan Wennerström.
 
Enligt de planer som finns nu kan byggkostnaden för en tunnel hamna på 3,5 miljarder kronor, att lägga till den miljard som den nyss beslutade Partihallslänken kommer att kosta. De båda projekten hänger tätt samman i ambitionerna att avlasta de idag tungt belastade Tingstads- och Marieholmsmoten.
 
Om den nya tunneln blir belagd med avgift kan man behöva göra något liknande med Tingstadstunneln, även om det rent formellt inte får kallas avgift utan istället skatt när det gäller redan byggda vägar.
 
Ekonomisk styrning av trafik
 
– Men alla älvförbindelserna behöver inte få avgifter eller skatt, utan trafikanterna får göra en avvägning; vill jag stå i kö för att komma över gratis eller är jag beredd att betala för att komma över snabbare? Det finns också funderingar på att renodla ett körfält i vardera riktningen i Tingstadstunneln åt kollektivtrafiken, säger Håkan Wennerström.
 
Om finansieringen är klar och tunneln får ett klartecken i höstens proposition skulle bygget kunna komma igång 2010 och vara klart fem eller sex år senare.