De fria kollektivresorna för äldre göteborgare under lågtrafik har blivit en stor succé. Många intygar att de fått ett rörligare och rikare socialt liv. Andra har kunnat dra ner på färdtjänsten och några har till och med sålt sin bil. Det visar en färsk utvärdering.

Det var i augusti 2007 som kommunstyrelsen beslutade att låta göteborgare som fyllt 65 år få fria kollektivresor utanför morgonens och eftermiddagens rusningstrafik.

Ännu bättre än väntat

Målgruppen omfattade 72.000 personer och i slutet av 2008 hade 63.500 av dem löst ut kortet som ger fria resor på vardagar 08.30 -15.00 och efter 18.00, samt under helger.

Den utvärdering som nu ligger klar berättar om nästan enbart positiva erfarenheter.

– Det blev faktiskt ännu bättre än vi från början vågade tro, säger kollektivtrafikhandläggare Gunnel Garvars på trafikkontoret.

Antalet resor har fördubblats

I undersökningen tillfrågades 250 slumpvis utvalda personer – samtliga hade hämtat ut sitt frikort. Fler än hälften sade sig resa dagligen och 18 procent berättade att de är ute mycket mer sedan frikortet infördes.

Bland rösterna hördes bland annat: ”Jag jagar extrapriser över hela stan”, ”Jag går på museum utan att tänka först”, ”Jag åker oftare korta resor”, ”Det är bra att kunna resa på kvällen – man kan dricka vin”.

Antalet resor i åldersgruppen över 65 år har fördubblats sedan frikortet lanserades. Bland dem som sällan utnyttjar kollektivtrafiken är de vanligaste förklaringarna att det beror på bristande hälsa, eller att man tycker det är svårt att gå på och av bussar och spårvagnar.

Positiva effekter på kort och lång sikt

Antalet färdtjänstresor har varit vikande ända sedan 2001 – den trenden har stärkts ytterligare sedan frikortet införts.

– Är det inte så många som reser är det lättare att få en sittplats. Det kan vara avgörande för den som annars tvekar att åka kollektivt – och i förlängningen kanske man på så sätt skjuter upp färdtjänstdebuten, säger Gunnel Garvars.

Resenärerna tillfredsställelse med frikortet är entydig. De kortsiktiga positiva effekterna likaså. Långsiktigt finns mer svårfångade plusvärden som högre livskvalitet, bättre psykisk och fysisk hälsa – och i en del fall även senarelagt användande av färdtjänst och äldreomsorg.

Stockholm och Malmö är intresserade

För Göteborgs kommun har satsningen kostat 50 miljoner kronor och det finns redan ett stort intresse från andra håll i landet.

– När vi körde igång kunde vi bara lära oss av några mindre städer. Nu visar både Stockholm och Malmö intresse för våra erfarenheter, säger Gunnel Garvars.

Även i Göteborgs kranskommuner är man mycket uppmärksamma på Göteborgs initiativ – på flera håll har det varit ett hårt tryck på politikerna att följa efter.