De flesta som skadas i trafiken är mellan 18 och 24 år. Och så finns det en topp bland 15-åringarna, de som just börjat köra moped. Alla ungdomar tar inte körkort och får inte den vägen den naturliga trafikutbildningen.
”Trafik för livet” har funnits med i Infrautställningarna från våren 2002. Infra har blivit en bas för de aktiviteter som ”Trafik för livet” riktar mot ungdomar. Projektet vänder sig till ungdomarna via lärarna för att stötta dem i arbetet med trafik i skolan.
Målet: Nollvision
Den sorgliga erfarenheten att just många ungdomar skadas i trafiken var en anledning till att Trafikkontoret 2001 anställde en trafikpedagog.
Det blev Camilla Henriksson, som i sin tur startade projektet ”Trafik för livet” med Nollvisionen (noll döda eller svårt skadade i trafiken) som ett långsiktigt mål. Gunilla Fransson vikarierar för Camilla som är mammaledig sedan hösten 2003.
– Vi vill förändra attityderna hos eleverna för att få ett bättre beteende i trafiken, säger Gunilla.
– Genom skolan och lärarna når samhället alla barn, därför är lärarna vår målgrupp. Trafik är ju inte enbart trafiksäkerhet utan värderingar, miljö och samhällsengagemang, påverkan. Trafik kan tas upp i alla ämnen, eftersom ingen är oberörd av trafiken och samspelet mellan olika trafikantgrupper.
– Det är viktigt att veta hur man själv kan bete sig för att förbättra miljön, som att åka mer kollektivt eller satsa på bilpooler, säger Gunilla.
Nått var tionde
Projektet ”Trafik för livet” vänder sig till grund- och gymnasieskolor i Göteborg.
– Vi har hittills nått 600 lärare genom våra kurser. Det är var tionde lärare och jag hoppas att fler kommer med. Målet är alla, kanske i sig orealistiskt, säger Gunilla. Hon hoppas att lärarna ska använda sig av Trafik för livets material återkommande, så att det inte bara blir en enstaka händelse.
– Förhoppningsvis har ”Trafik för livet” kommit för att stanna. I vår ska vi utvärdera delar av projektet för att se om vi arbetar på rätt sätt för att nå både målgruppen, ungdomarna, och vårt mål.
”Nu förstår jag att bältet är viktigt”
När lärarna på Glöstorpsskolan på Hisingen fick materialet från ”Trafik för livet” så såg de möjligheterna. De startade direkt med övergripande trafikundervisning i både åttorna och niorna. Där tar man upp frågor om attityder, alkoholpåverkan och hastigheter.
– Det blev så bra att nu har jag börjat om med en 6:a och kommer att driva trafikfrågor genom hela högstadiet, säger Lotta Lord, en av lärarna på skolan. Sanna Alvi var en av eleverna förra året och hon tyckte det var intressant och lärorikt. En av uppgifterna var att göra modeller av vägar så trafiksäkra som möjligt.
– Då förstod jag verkligen varför mina föräldrar alltid varit så noga med säkerhetsbältet. Ämnet låg lagom i tiden också, för nu får jag börja övningsköra och då är det bra att ha med sig alla vettiga tankar om trafik, säger Sanna.
Skolverket uppmanar lärarna att arbeta med trafikfrågor.
Trafik som ämnesövergripande kunskapsområde finns i läroplanen samt i Skolverkets kvalitetsindikatorer.
Trafiknämnden är en kommunal nämnd som driver på det arbetet, bland annat genom att anställa just en trafikpedagog. Tillsammans med gatukontoren i Malmö och Stockholm och Kommunförbundet startar Trafikkontoret till våren en pedagogisk webbplats som heter ”Trafik i skolan”.
Gatubolaget
Del i EU-projekt:
En del i arbetet med ”Trafik för livet” är ett EU-projekt: Vision Lundby, Target, som arbetar med Storyline. 200 grundskoleelever i Lundby har jobbat med metoden.
Eleverna ska tillsammans med sin lärare skapa en egen berättelse, som utgår från deras bild av verkligheten och deras förståelse.
Här ingår både drama, dans, musik, bild och form, IT, multimedia, muntlig och skriftlig framställning och värderingsövningar. Projektet fortsätter med förhoppningsvis med fler elever och även från andra områden.