Under allmän beskådan fick en av lindarna vid Norra Allégatan en luftfärd på tisdagen. Med hjälp av en specialbyggd maskin lyftes den upp och blev hängande en stund. Sedan sattes den åter ner i marken. Lyftet är en del av förberedelserna inför bygget av Station Haga på Västlänken. Målet är att ta reda på hur träden kan tas om hand på bästa sätt. Under allmän beskådan fick en av lindarna vid Norra Allégatan en luftfärd på tisdagen. Med hjälp av en specialbyggd maskin lyftes den upp och blev hängande en stund. Sedan sattes den åter ner i marken. Lyftet är en del av förberedelserna inför bygget av Station Haga på Västlänken. Målet är att ta reda på hur träden kan tas om hand på bästa sätt.

Ett femtiotal personer står samlade runt avspärrningen, många med sina kameror beredda. Tom Braam och hans kollegor från Opitz, ett tyskt företag specialiserat på att flytta träd, startar motorn på sin specialbyggda maskin. Den stora runda skopan öppnas och placeras runt trädets stam, så att de tandade käftarna kan gripa runt en så stor jordklump som möjligt. Sedan skär skopan metodiskt genom jorden, tills den fångat upp hela trädet. Därefter får linden en liten lufttur och blir sedan hängande.Ett 70-tal träd behöver flyttasLyftet är en del av förberedelserna inför bygget av Västlänken. Station Haga kommer ligga under den del av Hagaparken som vetter mot Rosenlundsbron. På grund av att stationen behöver byggas i ett öppet schakt kommer cirka 180 träd att påverkas. Av dem beräknas ett 70-tal kunna skyddas på plats genom olika åtgärder, medan 70 andra kommer behöva flyttas. – Vi gör det här för att ta reda på om siffran för hur många träd som kan flyttas är realistisk, säger Helena Bjarnegård, stadsträdgårdsmästare. Andra metoder krävs för stora trädUnder tisdagen och onsdagen provlyfts tre lindar på olika platser i parken. De går bra att lyfta med maskinen vars skopa mäter tre meter i diameter. För större träd krävs andra metoder, förklarar Tom Braam som kör den specialbyggda trädlyftmaskinen.– Då behöver man lyfta trädet med hjälp av balkar och lyftkranar. Stora träd kan behöva en rotklump på tio meter i diameter, och den kan väga uppemot 200 ton. Riktigt stora träd kräver också helt andra förberedelser inför en flytt, förklarar Helena Bjarnegård. – Man behöver förbereda dem flera år i förväg, genom att till exempel beskära kronan och ge dem mycket gödning och vatten. Allt för att de ska må riktigt bra den dagen de flyttas. Små träd kan lutas och köras relativt långa sträckor till en ny växtplats. Riktigt stora träd måste däremot transporteras upprätt. Det innebär svårigheter med tanke på spårvagnsledningar och skyltar som hänger över vägarna. Sju av de stora träden i Hagaparken ska därför få nya växtplatser lite längre bort i samma park. De flesta andra träd kommer att flyttas tillfälligt medan bygget pågår, för att sedan sättas tillbaka.Spanar efter gammal befästningMedan linden hänger i luften hoppar arkeologen Tom Wennberg från Göteborgs Stadsmuseum ner i gropen som bildats. Där skrapar han i jordlagret med sina verktyg. Han konstaterar snabbt att marken inte verkar bestå av något annat än fyllnadsmassor, troligen från den senare delen av 1800-talet.– Den gamla befästningen som byggdes runt Göteborg på 1600-talet ligger förmodligen intakt genom hela parken. Men vi vet inte exakt var den går, det är därför som vi är försiktiga. Befästningen utgjordes av en stenmur och jordvallar. De tre träd som lyfts på prov är utvalda bland annat utifrån att de står placerade på olika ställen i relation till var man tror att stenmuren går. Om man stöter på den kan det bli problem, enligt Tom Wennberg.– De som lyfter träden vill inte lyfta om det är sten under, och vi vill inte att de ska göra sönder muren. Då försöker man lyfta högre upp. Om det blir för högt lyfter man inte trädet alls. På andra sidan korsningen pågår så kallad rotkartering mitt emellan två träd. Det innebär att man genom att skrapa bort ett jordlager i taget försöker se hur rötterna breder ut sig – hur långa de är och i vilken mån de griper in i varandra eller eventuella arkeologiska lämningar. Det är något som kommer att behöva göras för många träd inför bygget av Västlänken. Kritiker protesteradeVid platsen där trädlyftet pågår finns flera kritiker närvarande för att föra fram sin åsikt med skyltar och foldrar. Barbara Lindell, ordförande för föreningen Trädplan Göteborg, är en av dem. – Vi tycker att det är en stor skandal att ett av Göteborgs vackraste trädbestånd ska försvinna. Att man inte än mer försöker se att det finns alternativ till Västlänken, som gör att man kan bevara vårt vackra gröna Göteborg.Hon är också kritisk till att man inleder förberedande arbete för Västlänken innan Järnvägsplanen vunnit laga kraft och alla tillstånd är på plats. Själv önskar hon att Västlänken inte byggs alls.Träd väcker starka känslorHelena Bjarnegård betonar att trädlyftet och rotkarteringen görs just för att ha god tid för förberedelser och därmed kunna bevara så många träd som möjligt. Men hon är medveten om att träd väcker starka känslor. – Träd lever länge, ofta längre än vi människor. Därmed skapar de en koppling till platsen och en känsla av sammanhang. Efter att ha svävat i luften i en knapp timme är det dags för linden att få komma tillbaka ner i marken igen. Väl på plats får den specialbehandling med ny jord och bevattning. Allt för att minska risken för att trädet ska få några men av dagens flygtur.Arkeologen Tom Wennberg gjorde inga fynd i gropen. Foto: Fatima Grönblad