Försenad för att marken har rört på sig. Planen var att det skulle bli klart i december. Istället dröjer det tills i juni. Förstärkningarna av kanalmuren och gatan längs Norra Hamngatan görs för att komma tillrätta med att marken är instabil. Markens tendens att röra på sig har i sig skapat problem under grävarbetet.
– När vi har arbetat och grävt ett hål har marken flyttat på sig. Då måste vi dit och göra åtgärder, säger Johan Landgren, projektledare på trafikkontoret.
Trycket påverkar hela gatan
Den första sättningen upptäcktes i september, i form av en spricka i gatan i höjd med stadshuset vid Gustav Adolfs torg. Även kontrollmätningar visade att marken rörde på sig. Då blev det snabba ryck. Beslut togs om att avlasta området genom att gräva en grop i vägbanan, och Johan Landgren såg till att kalla in personal redan samma natt.
– Allt väger – jord, stenar och asfalt trycker neråt, och det påverkar hela gatan. När det är en kanal precis bredvid blir det ett tryck åt det hållet, för marken vill naturligt utjämna sig. Då tog vi bort jordmassor för att minska trycket.
Ett dygn senare gjordes nya kontroller. De visade att marken slutat röra sig.
– Man önskar ju inte att sånt ska hända, men det var skönt att se att säkerheten fungerar, den är ju inbyggd i systemet, säger Johan Landgren.
Även i december upptäcktes markrörelser, utanför Stadsmuseet. Då schaktades jordmassor bort från gatan även där.
Oväntade upptäckter i leran
Senaste gången Stora hamnkanalens norra mur byggdes om var i mitten av 1800-talet. Johan Landgren berättar att det finns ritningar från den tiden om hur bygget var tänkt att gå till. Men det finns inga dokument som visar hur det faktiskt blev nere i marken.
Därmed har det varit något av en upptäcktsfärd att gräva i leran. Byggarbetarna har stött på flera oväntade fynd. Bland annat bit av en tegeltunnel, som troligen har varit en avrinningskulvert från en fastighet.
– Vi har även stött på en cirkulär stenkonstruktion. Någon jag pratade med trodde att det var ett kranfundament, för lastning och lossning av båtar, säger Johan Landgren.
Arkeologerna har ivrigt dokumenterat allt som uppenbarat sig i leran. Men för dem som har i uppgift att få bygget färdigt stoppar fynden upp arbetet.
– Vi blir ju tyvärr sena av det. Samtidigt är det inte underligt att det finns massor av saker i marken, det har ju bott folk i centrala Göteborg länge, säger Johan Landgren.
Dags att sätta tillbaka murstenarna
Nu är den kritiska fasen över och betongväggen håller på att gjutas färdigt. Det är den som ska hålla marken stilla, tillsammans med stora skärmar av stål som har slagits ner en bit in i gatan. Nästa steg är att mura upp kanalväggen igen. När arbetet är färdigt i juni ska kanalmuren och gatan hålla sig på plats i minst 120 år.
Till skillnad mot de som byggde kanalmuren på 1800-talet har projektgruppen varit noga med att dokumentera allt. Därmed ska de som behöver göra nya förstärkningar fram emot andra halvan av 2100-talet slippa gräva i blindo.
– Vi gör så gott vi kan för att framtiden ska kunna veta vad vi har gjort idag, säger Johan Landgren.
