Iscensatt spårvagnsolycka. Brandrök från tunnelmynningen, räddningspersonal på plats och blodiga resenärer. Under den realistiska räddningsövningen vid lunchtid stängdes Chalmerstunneln av för trafik mellan 11 och 13.30. En så stor övning har inte genomförts på 17 år.
En spårvagn har krockat med ett arbetsfordon i Chalmerstunneln. Röken väller ut och det står klart att 35 spårvagnsresenärer sitter fast därinne.
Snart är polis, räddningstjänst och ambulans på plats och räddningsinsatsen kan börja.
– Syftet med övningen är att alla aktörer ska träna på att samverka. I en sådan här olycka är många involverade – kollektivtrafiken, räddningstjänst, polis och sjukvård, säger Lena Johansson, informations- och enhetschef på trafikkontoret.
17 år sedan sist
En sådan här stor räddningsövning har inte genomförts i Göteborg sedan 1990-talet. Planeringen har pågått under ett års tid. Konceptet är hämtat från Norrköping som genomfört flera liknande övningar.
– Här har vi gjort det lite extra svårt med tunga fordon i en tunnel och brand i spårvagnen. Att vi skulle öva i en tunnel var ett önskemål från räddningstjänsten, säger Lena Johansson.
Över hundra personer deltog i övningen.
Utvärdering efteråt
– Alla inblandade har sina roller i organisationen kring en sådan här händelse, det finns exempelvis en hel del observatörer. Efteråt går man igenom alltihop för att se vilka lärdomar man kan dra, säger Göran Davidsson på konsultföretaget Cowi som hjälpt till att genomföra övningen.
De som är skademarkörer – och spelar rollerna som offren i olycksscenariot – har sminkats blodiga.
Therese Olsson och Emma Högkvist tillhörde dem som kunde hasa sig ut ur tunneln på egen hand.
– Det var ganska realistiskt, särskilt med brandröken, säger Emma.
Gick helt enligt planerna
Peter Rydén, chef för räddningsledningen, var nöjd efteråt.
– Vi iscensatte en ganska svår och omfattande olycka med tunnelbrand och kraftig rökutveckling. Bara ett av räddningstjänstens fordon kunde köra in. Övningen genomfördes helt enligt planerna, säger han.
Nu ska allt dokumenteras och om några veckor väntas en utvärdering vara sammanställd.
– Det finns säkert en hel del att lära, framförallt tror jag vi kan förbättra organiseringen av arbetet för att snabbare ta hand om skadade. Men vi ska också titta på kommunikation och arbetsmetoder, säger Peter Rydén.
Foto: Elisabeth Klingberg
