Förberedelse inför Västlänkenbygget. Hur mår rötterna? Hur ser marken ut? Hur högt når grundvattnet, och hur står det till med fornlämningarna under ytan? Det är några av frågorna som ska få svar när tre lindar i Haga försiktigt ska lyftas upp, granskas och sättas ner igen, som en förberedelse inför att Västlänken börjar byggas om några år.

– Varje träd är en egen individ med en egen historia och har sin individuella kondition. Målet är att fatta ett beslut för hur varje individ ska hanteras när byggandet väl kommer igång, säger Karin Malmquist på Trafikverket.

75 miljoner avsatta till träden
Undersökningarna är ett led i det pågående arbetet med att fastställa hur träden kan hanteras före, under och efter bygget av Västlänken.

1570_2.jpg
– Det tar flera år att förbereda större träd för flytt, därför är det viktigt att vi gör de här undersökningarna redan nu, så att vi kan förbereda träden inför byggstarten 2018, fortsätter Karin Malmquist.

75 miljoner kronor finns avsatta i Trafikverkets budget för att på olika sätt ta hand om träden i samband med järnvägsbygget, i Haga och vid Centralen och Korsvägen. Målet är att bevara träden i så lång utsträckning som möjligt.
Trafikverket har i uppdrag att återställa Kungsparken och Haga kyrkoplan när bygget av Västlänken är klart.

– I dagsläget bedömer vi att det är ekonomiskt försvarbart att bevara träden på plats eller genom flytt, snarare än att ersätta dem med nya likvärdiga träd. För att flytta träden måste vi veta att de klarar hanteringen och att de kommer att fortsätta leva i många år efter att projektet är klart, säger Karin Malmquist.

Arkeloger på plats
Med hjälp av en mobil trädflyttningsmaskin och den tyska specialistfirman Opitz, med över 40 års erfarenhet av att flytta stora träd i Europa, ska Trafikverket och park- och naturförvaltningen få en första djupare insikt i hur markförhållandena i områdena kring Haga kyrkoplan och Kungsparken egentligen ser ut.

Provlyftet sker med en specialbyggd trädflyttningsmaskin vars stora skopa är anpassad till storleken för det aktuella trädet. Skopan förs ner i marken runt om trädet med en diameter av tre meter och till ett maxdjup på 1,5 meter.

– Vi ska välja ut tre träd som dels är lätta att nå med arbetsfordonen, men som också är ganska typiska för många av de andra träden. När träden är upplyfta ska vi framförallt undersöka marken, alltså hur jordstrukturen och rötterna ser ut och mår och hur nära de har till grundvattnet, säger Göteborgs stadsträdgårdsmästare Helena Bjarnegård.

Medan de tio till femton ton tunga träden svävar i luften kan man studera om framtida trädflytt påverkar eventuella fornlämningar under mark. Om det visar sig att träden står rakt över Göteborgs gamla befästningsmurar som sicksackar sig fram under den hårt trafikerade Allén, eller om man gör nya intressanta arkeologiska fynd, så får nedsättningen av de lyfta träden vänta en stund.

Undersökningen ger bättre beslutsunderlag
Lyften kan ta upp till en timma beroende på vad arkeologerna hittar.

7A8_29.jpg
– Om undersökningarna kräver mer tid placerar vi dem på en tillfällig plats i närheten, för att sedan flytta tillbaka dem så fort som möjligt, säger Karin Malmquist.

När lyften och grävningarna är klara får träden all hjälp som krävs för att de ska återhämta sig. Man luckrar upp botten och sidorna i groparna så att jorden inte är för kompakt. Om det behövs fyller man på med bra jord och vattnar extra mycket. Träden kommer troligtvis också att stabiliseras tills man ser att de rotat sig.

Enligt Trafikverket och park- och naturförvaltningen är det cirka 180 träd som växer där det ska bli schakt och arbetsområde vid bygget av Västlänken och stationen i Haga. Av de 180 kommer ungefär 140 att kunna bevaras. Av dessa 140 kan cirka 70 stå kvar under projektets gång, skyddade av bland annat plank, medan ett 70-tal måste flyttas tillfälligt för att sedan återplanteras.

Ett 30-tal träd bedömer man vara i för dålig kondition för att klara en flytt, så de kommer att tas ner och ersättas med nya träd när bygget är klart. I och med de kommande undersökningarna får experterna ett bättre beslutsunderlag i planeringen framöver.

Viktigt att ha träd i olika åldrar
Det är både Göteborgs Stad och länsstyrelsen som har ålagt Trafikverket att återställa exempelvis Kungsparken och Haga kyrkoplan efter bygget av Västlänken, och därför inventeras varje träd på sitt ekologiska, sociala och kulturhistoriska värde på individnivå.

– I det sammanhanget finns det många parametrar som bedöms, som hur karaktärsfulla, unika och estetiska träden är, och vilken betydelse de har för alla människor som rör sig i närheten, säger stadsträdgårdsmästaren Helena Bjarnegård.

Att bevara alla träd och inte ersätta dem med nya är inte alltid önskvärt. Det är viktigt att få en blandning av träd i olika åldrar eftersom olika trädsorter har olika livslängd. Vissa träd mår inte helt bra idag och kan ändå behöva bytas ut, men ambitionen är alltså att bevara så absolut många som möjligt.

Träd har flyttats i Göteborg tidigare med bra resultat
Om undersökningarna visar att mark och rötter har bra förutsättningar och att träden i sig mår bra blir resultatet vid flytt av träd i princip alltid lyckat.

– Men det krävs såklart att träden sköts om med bevattning och beskärning under kontrollerade former under minst fem år efter flytt. En rot som slits av skadar trädet men en rot som klipps av läker och bildar under goda förhållanden, med tillskott av vatten och näring, nya rötter, säger Karin Malmquist.

Hon känner sig trygg både med de entreprenörer som anlitats för att göra provlyften och med de framtida flyttarna.

– Flytt av träd har ju utförts tidigare i Göteborg, till exempel från Angered till Skånegatan, utefter Nya Ullevi. För tio år sedan flyttades även ett antal träd inom Hagaallén, och det gick väldigt bra, säger Karin Malmquist.

370E.jpg