Ett system med trängselskatter som inte är alltför korkat utformat kommer att ge ett samhällsekonomiskt överskott. Det hävdade professor Jonas Eliasson från KTH när kommunstyrelsen på onsdagen arrangerat en hearing med tre experter i ämnet.

Läs en längre version av artikeln här »»

Jonas Eliasson är professor och föreståndare för Centrum för transportstudier på KTH och var också ordförande i den expertgrupp som utvärderade försöket med trängselskatter i Stockholm.

599E.jpg
Tillsammans med Birger Höök, före detta projektchef för Stockholmförsöket och numera chef för Vägverkets trafikregister, och Gunnar Söderholm, miljöchef i Stockholms Stad delade han med sig av sina erfarenheter.

Önskade effekter i Stockholm

Utvärderingen av försöket i Stockholm, som nu är permanentat, visar att det var lyckat. Effekterna blev i stort de önskade.

I rusningstrafik minskade trafiken med 10-15 procent, vilket ledde till ökad framkomlighet. Samtidigt minskade utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar. Och inte minst upplevde stockholmarna att miljön förbättrades.

Men hur kan konceptet överföras på Göteborg? Ja, det finns en hel del att tänka på och ett ogenomtänkt system kan faktiskt skapa fler problem än det löser.

Varje stad behöver egen modell

Birger Höök anser att man för att lyckas måste börja med att besvara några grundläggande frågor: Har vi ett problem? Hur ser det ut? Vad kan vi göra åt det? Hur hanterar vi frågan tillsammans med medborgarna?

7C7E_2.jpgProblemen och därmed målen kan nämligen se olika ut. I till exempel Oslo var målet från början enbart att finansiera nya vägar.

– Utred frågan länge. Varje stad behöver inte hitta sin egen teknik, men däremot en egen modell beroende på de förutsättningar man har, säger Jonas Eliasson.

En sådan lokal förutsättning är kollektivtrafiken. Modellen handlar bland annat om placering av och antalet stationer, utformning av avgift och vilka tider den ska tas ut.

– Man kan inte titta på någon annan stad och rulla ut den modellen här. Har ni till exempel en kollektivtrafik som står redo att ta över strömmen av nya resenärer? undrar Gunnar Söderholm.

Mycket att tänka på alltså. Å andra sidan säger en av experterna att trängselavgifter nästan alltid är bra för samhället. Med det menar han att tidsvinsterna tillsammans med vad man får ut av intäkterna överstiger summan av medborgarnas avgiftskostnader och anpassningskostnaderna för systemet.

”Det finns ingen opinion i Stockholm längre”

– Ett inte alltför korkat system ger ett samhällsekonomiskt överskott. Det är grundkursen när det gäller trängselavgifter, säger Jonas Eliasson.

2518.jpg
Han tillägger att effektivitetsvinsten måste uppväga systemkostnaden. I en stad utan trängsel funkar det naturligtvis inte. Men i Stockholm har det alltså varit lyckat. Anledningarna är flera.

– Jag tror faktiskt att stockholmarna främst tittar på effekterna. Då ser att det blivit färre bilar och lättare att komma fram, säger Gunnar Söderholm.

Men han tror också att skatten ligger rätt i tiden:

– Det finns ingen opinion i Stockholm längre. Utan den klimatdebatt vi har hade inte acceptansen varit så stor. Det här projektet hade inte varit möjligt på 60-talet.

Birger Höök framhåller vikten av att man i försöket höll alla tidsplaner, att tekniken fungerade (redan från början), att man kommunicera med medborgarna, var kundorienterad och genomförde en öppen och omfattande utvärdering.

Integritetsproblem med GPS-tekniken

När det gäller de mer tekniska bitarna har Stockholm lärt sig en del under resans gång. När en utvärdering visade att ett system med transpondrar var för bökigt gick man över till nummerplåtsläsning. Den tekniken har utvecklats så att man i dag läser 95 procent av plåtarna automatiskt.

– GPS är också en väldigt bra teknik. Men där finns ju problemet med integriteten. Det är tekniskt möjligt att följa folk ända in i sängkammaren. Kan man lösa det ger tekniken stora möjligheter, säger Birger Höök.

Men det finns som sagt ett antal frågor att fundera på innan det är dags för teknik och upphandling.

26AA_3.jpg

De tre experternas presentationer finns som pdf-filer på länkarna nedan.

Läs en längre version av artikeln här »»