Bygger på inkludering och tillgänglighet. Hur skapar man en offentlig plats som känns trygg för alla människor? Den frågan ställer socialförvaltningen Hisingen i ett forskningsprojekt om trygghet och stadsutveckling utifrån diskriminerade gruppers perspektiv. Resultat är ett analysstöd som kan användas i flera förvaltningars trygghetsarbete.

När Göteborgs Stads socialförvaltningar fick extra medel för att arbeta med trygghetsinsatser bestämde socialförvaltningen Hisingen att arbeta förebyggande och främjande. Att fokusera på trygghet redan när nya platser planeras.

− Vi uppfattade att det fanns ett ”lika med”−tecken mellan brottsförebyggande och trygghetsförebryggande arbete. Men det stämmer bara delvis och vi ville lyfta trygghet som en målsättning när vi skapar nya platser. Med det är svårt. För det vi upplever som tryggt eller otryggt varierar beroende på våra livsvillkor, säger Bengt Nilsen, utvecklingsledare för stadsutveckling på socialförvaltningen Hisingen.

Saknade forskning

Socialförvaltningen Hisingen vände sig till Boverket för att ta del av forskning. Det visade sig dock att

Bengt Nilsen, utvecklingsledare för stadsutveckling på socialförvaltningen Hisingen.

svensk forskning inom området var näst intill obefintlig.

− Svensk forskning om trygghet i offentlig miljö har hittills fokuserat på trygghetsfrämjande åtgärder på en mer generell nivå. Utan mer kunskap kommer vi inte vidare i trygghetsarbetet och därför drog vi igång ett samverkansprojekt med forskningsföretaget Rise.

Målsättningen var att få fram fakta om vilka faktorer som påverkar besökares upplevelse av trygghet i offentliga utomhusmiljöer, i relation till deras ålder, genus, socioekonomi och funktionsförmåga. Med hjälp av internationell forskning på området skapades ”Kvalitetskriterier för trygga offentliga platser” där faktorer som till exempel ljudmiljö, sittmöjligheter och om det finns affärsverksamhet på platsen analyseras.

− Det visade sig att avskalade, hårda platser med inslag av marksten och stål kan ge en känsla av lyx och konsumtion och därmed skapa en känsla av otrygghet hos grupper med sämre ekonomisk situation. De undviker gärna platser som de upplever signalerar att du behöver handla något för att vistas där.

Ett effektivt verktyg

Socialförvaltningen Hisingen har redan projekt och platser på gång där man hoppas få användning av kvalitetskriterierna. Ett av dem är Herkulesgatan som ska få en ny design och där trygghet är en del av förändringsarbetet. Bland förslaget som ska öka upplevelsen av trygghet finns mer grönska, bredare gång- och cykelbanor, begränsad biltrafik, bättre belysning och minskat buller från Lundbyleden. Kvalitetskriterier för trygga offentliga platser ska också introduceras som ett verktyg till andra socialförvaltningar inom Göteborgs Stad.

− Det är ett analys− och samtalsstöd som kan bredda perspektiv och skapa nya ingångar i trygghetsarbetet. Och med en gemensam bild av vad som skapar trygghet och otrygghet underlättas samarbeten mellan olika förvaltningar och yrkesgrupper, säger Bengt Nilsen.


Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.