Resultat av stor studie. På uppdrag av Göteborgs Stad har SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersökt göteborgarens upplevelser av trygghet. Den samlade bilden visar att tryggheten har ökat, men också att det finns stora skillnader mellan olika områden. Kartläggning är en viktig del i arbetet med att öka tryggheten i Göteborg.

Varje år genomför SOM-institutet vid Göteborgs universitet en enkätundersökning om demokrati och delaktighet i Göteborg. Förra året fick de i uppdrag av Göteborgs Stad att utöka undersökningen med en fördjupande del om göteborgarens uppfattningar och upplevelser av trygghet i vardagssituationer.

− Vi har inte gjort en så pass omfattande trygghetsundersökning innan. Nu är det dags. Vi behöver mer kunskap för att kunna anpassa vårt trygghetsarbete efter göteborgarnas egna upplevelser, i olika situationer och på olika platser i staden, säger Kaj Larsson, planeringsledare på Stadsledningskontoret.

Mäter trygghetsindex

Undersökningen Trygghet i Göteborg ger svar på allt från hur göteborgarna upplever tryggheten i det egna området till om man undviker vardagsaktiviteter de på grund av oro för att utsättas för brott. Resultaten går att analysera utifrån bland annat ålder, kön, inkomst, stadsområde, mellanområde och hela staden. Men också utifrån utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden.

Studien visar att göteborgarnas helhetsupplevelse av trygghet har ökat. SOM-institutets trygghetsindex går upp en enhet mellan 2020 och 2021. Dock är trygghetsindexet fem enheter lägre jämfört med 2018.

− Skillnaden är stor mellan olika områden. De som betecknas som särskilt utsatta har högre grader av otrygghet medan till exempel Södra skärgården är ett område med en hög grad av trygghet.

Otrygghet påverkar vardagen

Du kan ladda ner rapporten genom att klicka på bilden.

Otryggheten och oro för att utsättas för brott kan även få göteborgarna att avstå från olika typer av vardagsaktiviteter. Kön, var man bor och hur man upplever tryggheten i sitt bostadsområde är faktorer som styr.

− Att avstå från aktiviteter i vardagen påverkar livssituationen i stort men också delaktighet i samhället. Det har effekt på både det individuella välbefinnandet och folkhälsan i stort, säger Kaj Larsson.

Olika faktorer skapar trygghet

Hur trygg man känner sig skiljer sig mellan könen. Sex av tio kvinnor – 60 procent – svarar att deras könstillhörighet minskar känslan av trygghet medan bara fyra av 100 män uppger att deras könstillhörighet minskar den. Kvinnors otrygghet märks även i att 46 procent av har sina nycklar eller ett annat tillhygge i handen för att kunna skydda sig när man går hem sent på kvällen.

Göteborgarna har också fått svara på vad som ökar deras trygghet. För de som upplever trygghet i sitt område är belysning samt grannar och vänner trygghetsstärkande. För de som upplever otrygghet i sitt område bidrar närvaro av polis och övervakningskameror till ökad trygghet.

Nästa steg är analys

Den färdiga rapporten från SOM−institutet lämnas nu över till Göteborgs Stads förvaltningar och bolag. Där genomförs analyser och planeras åtgärder som är anpassade efter respektive område och verksamhet.

− Vårt trygghetsarbete behöver gestaltas på olika sätt, beroende på var i staden de ska ske. Det är i det lokala arbetet som vi kan skapa förutsättningarna för att göra Göteborg till en trygg och säker stad för alla som lever, verkar och vistas här, säger Kaj Larsson.

 

Trygg stad för alla

Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.