Göteborgsregionen kraftsamlar mot organiserad brottslighet

I slutet på mars samlades drygt 150 chefer och medarbetare med strategiska funktioner inom trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete från kommuner och samverkande myndigheter på Burgårdens konferenscenter. Under en heldag fick deltagarna möjlighet att få ökad kunskap om organiserad brottslighet, välfärdsbrottslighet, våldsbejakande extremism och otillåten påverkan.

Föreläsare var sakkunniga medarbetare i Göteborgs Stads verksamheter samt inbjudna gäster från Sveriges kommuner och regioner, SKR, polisområde Storgöteborg och Center mot våldsbejakande extremism, CVE. Utbildningsdagen var ett samarrangemang mellan Göteborgs Stad och Göteborgsregionens kommunalförbund, GR.

– Genom att vi får en större medvetenhet, ser allvaret i dessa frågor och får en gemensam kunskapsbas kan vi tillsammans motverka de problem som hotar samhället och vårt demokratiska system, var några av de inledande orden från Christina Eide, direktör för område utveckling av stadens verksamheter på stadsledningskontoret.

Samverkan mot komplexa problem

En avgörande faktor för ett effektivt och långsiktigt arbete för att motverka organiserad brottslighet är att det bedrivs kunskapsbaserat och samordnat. Kommunernas breda uppdrag innebär att de tillsammans med Polismyndigheten utgör kärnan i det lokala brottsförebyggande arbe­tet. Arbetet behöver också ske i nära samverkan med fastighetsägare, näringslivet, statliga och regionala aktörer och myndigheter, akademin och civilsamhället.

– Komplexa problem har inga enkla lösningar. Vi behöver bredda förståelsen mellan organisationerna, bygga gemensamma lägesbilder och sätta tydliga mål tillsammans. Sedan behöver vi vara modiga och genomföra konkreta åtgärder, sa Christian Nylén, chef för lokalpolisområde Syd, polisområde Storgöteborg.

För att säkerställa att kommunernas brottsförebyggande arbete är effektivt, kunskapsbaserat och samordnat regleras deras ansvar i en ny lag som träder i kraft den 1 juli 2023.

Göteborgs Stad möjliggörare för brottslig verksamhet?

Inom Göteborgs Stad finns många värden som kriminella kan omsätta till pengar och som möjliggör brottslig verksamhet. Göteborgs Stad har i uppdrag att förstärka sina kontrollfunktioner och samverka internt för att motverka ekonomisk brottlighet och att oseriösa aktörer kommer åt stadens resurser.

– Alla vill bo i en kommun där skattemedlen går till rätt saker. Vi behöver öka vår kunskap, specialistkompetenser och samverka, menade Pia Eriksson, planeringsledare på avdelning trygghet och samhälle på stadsledningskontoret.

En tydlig och stabil intern kontroll bidrar till att verksamheter når sina mål, att rapporteringen om verksamheten och ekonomin är tillförlitlig och att verksamheter efterlever lagar och regler. Varje nämnd och styrelse har ansvar för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten. Intern kontroll och uppföljning kan tolkas som brist på tillit men är viktiga redskap för att veta hur det går i verksamhet och ekonomi och är avgörande för att förebygga och upptäcka välfärdsbrottslighet.

”Välfärdskassan är inte heller oändlig”

– Det finns många stora problem och utmaningar och det brottförebyggande arbetet skapar också intresse- och målkonflikter. Att följa upp och kontrollera så att externa aktörer inte utnyttjar kommunala eller regionala medel för egen vinning bör vara en självklarhet när man hanterar skattemedel. Välfärdskassan är inte heller oändligt och vi måste säkerställa att stöd och bidrag går till individer och föreningar som har rätt till dem och att vi upphandlar seriösa aktörer och understödjer en sund konkurrens, sa Christina Kiernan, samordnare mot välfärdsbrottslighet, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism på Sveriges kommuner och regioner (SKR)

– För det krävs många gånger samverkan mellan olika myndigheter. Chefer och politiker i Göteborg har insett vikten av samverkan vilket det finns en lång tradition av. Staden har tagit många kliv men arbetet behöver fortsätta att utvecklas, fortsatte hon.

Våldsbejakande extremism

Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ideologiska mål. Det är ett stort säkerhetshot. Våldsbejakande extremistiska grupper men även enskilda individer som radikaliserats ökar risken för konflikter, social oro och terrorbrott.

– Att följa trender och utvecklingen inom de olika extremistiska miljöerna är en viktig del för att ha en aktuell lägesbild att utgå ifrån i arbetet för att motverka våldsbejakande extremism. Det är inte enbart en nationell företeelse utan har internationella kopplingar, inte minst när det gäller inspiration genom propaganda på internet, konstaterade Zan Jankowski, planeringsledare på avdelning trygghet och samhälle på stadsledningskontoret.

Strukturerat arbete mot otillåten påverkan

Otillåten påverkan avser försök att påverka tjänstepersoner i sin myndighetsutövning eller beslutsfattande genom trakasserier, hot, våld, skadegörelse eller korruption som avser otillbörliga erbjudanden. En del handlingar som till exempel våld, misshandel och mutor är brottsliga medan olika former av trakasserier, ryktesspridning och obehagliga anspelningar inte är det. Oavsett vilket, är det ett problem för såväl den utsatte som för göteborgssamhället. Otillåten påverkan gör att vi inte följer lagar och regler, det leder till en sämre arbetsmiljö och minskar förtroendet för Göteborgs Stad.

– Alla medarbetare ska känna sig trygga på sin arbetsplats. Det är viktigt att prata om och arbeta tillsammans för att förhindra otillåten påverkan. Sedan några år tillbaka har Göteborgs Stad ett strukturerat arbete mot otillåten påverkan med utbildningar och en metodhandbok vilket är ett led i att stärka motståndskraften mot otillåten påverkan, berättade Catharina Lindstedt, planeringsledare på avdelning trygghet och samhälle på stadsledningskontoret.

Avslutande paneldiskussion

Dagen avslutades med en paneldiskussion där flera av föreläsarna från dagen medverkade. Samtalet fokuserade på de gemensamma utmaningarna som diskuterats under dagen och vad kommuner och samverkande parter kan göra tillsammans för att hantera dem.

– Vi behöver sätta strukturer och rutiner. Alla måste ta fram sina verktygslådor för att komma till rätta med de problem som organiserad brottslighet orsakar i samhället. Barn ska inte behöva kalkylera sin väg till skolan på grund av rädsla för att utsättas för våldsbrott, sa Catharina Lindstedt, planeringsledare på avdelning trygghet och samhälle på stadsledningskontoret.

Några avslutande tankar från Gabriella Nässén, chef för avdelning trygghet och samhälle på stadsledningskontoret var:

– Samverkan är en förutsättning för att vi ska nå framgång. Den organiserade brottsligheten följer inte kommungränserna och därför behöver vi göra gemensamma kraftsamlingar och öka vår gemensamma kunskapsbas.

Trygg stad för alla

Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.