Göteborg först i Sverige. Barn som bevittnar våld och blir utsatta för misshandel i hemmet behöver fångas upp på plats av socialtjänsten för att snabbt få rätt hjälp. Nu införs en beprövad och framgångsrik metod i Göteborg för att socialtjänsten ska kunna ge ett bättre stöd till våldsutsatta barn som far illa i sin hemmiljö.

− Huvudsyftet är att barnet ska få komma till tals och få stöd och hjälp direkt i den akuta situationen, säger Lena Biström som är 1:e socialsekreterare på Socialjouren, Göteborgs stad.

Tanken med metoden, som hämtats från Island, är att effektivisera arbetet mellan socialtjänsten och polisen. När polisen får ett larm om en våldsam situation, och det finns barn i hushållet, ska socialtjänsten kopplas in med en gång, oavsett tid på dygnet. På så vis kan socialtjänsten snabbt få ett grepp om situationen och göra en skyddsbedömning. Socialtjänsten får också möjlighet att dokumentera fysiska skador och prata med barnet på plats.

− Uppmärksammar man inte barnet direkt, kan barnet lätt falla i glömska och får kanske inte möjlighet att uttrycka sig. Detta är det absolut bästa sättet att jobba på, säger Lena Biström.

I hela Göteborg vid årsskiftet

Samtliga socialförvaltningar i Göteborgs stad och Polismyndigheten Väst har fattat beslut om att införa Islandsmodellen i Göteborgs stad. Detta sker stegvis under 2021 inom stadens fyra regionalt indelade socialförvaltningar. Uppstarten skedde i maj i socialförvaltningen Sydväst, den första oktober gick socialförvaltningen Centrum in och vid årsskiftet kommer Islandsmodellen att finnas i hela Göteborg.

− Vi i Göteborg är först i Sverige med detta. Det känns bra och andra har hört av sig från olika håll i landet och vill veta mer, bland annat Stockholm, säger Lena Biström.

Metoden att erbjuda stöd och hjälp på plats ska skydda och avlasta barnet, detta gäller för alla som är under 18 år. Förut har det kunnat dröja många timmar innan socialtjänsten har blivit inkopplade och när den akuta situationen är över kan det bli svårare för socialtjänsten att göra sitt jobb.

− Våld i nära relation handlar mycket om skuld och skam, det är ofta mycket ambivalens inblandat. Vi ska avlasta barnet från ansvar och det ska inte gå lång tid innan barnet fångas upp. Det blir inte bra, säger Lena Biström.

”Barn behöver veta vad som händer”

Efter en akut våldshändelse i en familj är det många olika instanser som ska samarbeta med varandra. Socialtjänst, socialjour, polis, åklagare samt hälso- och sjukvård kan alla vara inblandade.

Maria Sahlström är införandeansvarig vid polisområde Storgöteborg:

– Barnen är väldigt utsatta. Det är viktigt att synliggöra detta och jobba utifrån ett barnperspektiv. För vår del handlar det mycket om de initiala åtgärderna i den akuta situationen, att redan på plats kontakta socialtjänsten och skapa ett bra underlag genom dokumentation och filmade förhör, säger Maria Sahlström.

Modellen innebär också ett tätt och gott samarbete med sjukvården, vilket i praktiken betyder att de som är utsatta för våld i en familj inte ska behöva vänta på att få vård. Som exempel får de våldsutsatta komma in för sjukvård och bedömning av skador så fort som möjligt, och de blir prioriterade direkt.

Vilken skillnad gör det här arbetssättet för barnet?

− Det gör stor skillnad att veta att det finns hjälp att få. Det hjälper barnet att få ett sammanhang, att veta om att de inte är ansvariga för situationen. Det blir inte bättre av att undanhålla saker för barn, det har man ju faktiskt lärt sig med tiden. Barn behöver få veta vad som händer, säger Lena Biström som är 1:e socialsekreterare på Socialjouren i Göteborg.