Göteborgs eget arbetssätt för bättre skolmiljöer och minskad skadegörelse sprider sig sakta men säkert. I år kommet minst 50 projekt att vara igång i Göteborgs skolor och förskolor, enligt metoden "En skola att tycka om".

– Vi är redan uppe i 43 adresser så jag räknar med att det blir över 50 i år, säger Eva Cassel, kundstrateg på Lokalförsörjningsförvaltningen (LFF) som förvaltar nästan alla Göteborgs skolbyggnader.

”Demokrati på ett praktiskt sätt”

”En skola att tycka om” är en metod både för att utveckla elevinflytandet i skolan och för att minska kostnaderna för skadegörelse. Metoden bygger på en genuin dialog med elever och personal om vad som är viktigast att rusta upp.

Varje skola får 50.000 kr och varje förskola 30.000 kr till upprustningen, pengar som tas ur LFF:s underhållsbudget.

– Vi på LFF har ju i uppdrag att bibehålla värdet på fastigheterna men också att stödja verksamheten i lokalerna, säger Eva Cassel.

– Här stödjer vi skolan i att lära barnen demokrati på ett praktiskt sätt. De får själva tänka ut vad som skulle förbättra deras miljö, ta fram förslag och räkna på dem. Elevråd, klassrepresentanter och arbetsgrupper får komma med förslag som oftast gäller toaletter, korridorer, matsalar och skolgårdar.

Metoden används ända ner på förskolenivå, även om det där sker på ett mer lekfullt sätt och med stor hjälp av pedagogerna.

– Det viktiga är att hela tiden se till barnens behov och utgå från det – inte vad lärare eller andra anställda tycker, säger Eva Cassel.

Har väckt stort intresse

Och när barnen själva varit med och tagit fram den nya miljön, blir de mer ansvarstagande för att den ska förbli fin – det är grundbulten i resonemanget.

– Tanken är att upprustningen – som alltid ska vara i liten skala – förändrar beteenden. Då kan vi få ned skadekostnaderna, både för oss och för stadsdelarna, säger Eva Cassel i mobiltelefon, mitt emellan besök på Fjällboskolan och Ånässkolan.

”En skola att tycka om” drogs igång 2005. Forskaren Alan Schürer på Handelshögskolan i Göteborg har doktorerat på metoden. Många praktiska exempel från skolor i Göteborg har också samlats i en bok med titeln ”Inspiration”. Nyligen har Pedagogisk Tidskrift och Dagens Samhälle uppmärksammat Göteborgsmetoden.

– Jo, intresset är mycket stort, inte bara från media utan från skolchefer och andra ansvariga. Från LFF har vi sagt att vi ska satsa på det här, säger Eva Cassel.

Metoden kräver engagemang och uppföljning

På lång sikt är målet att alla skolor och förskolor ska arbeta enligt den nya metoden.

– Men man måste skynda långsamt, eftersom både skolpersonal och fastighetsfolk verkligen måste vilja jobba så här. Tanken är att det ska in i den ordinarie verksamheten och bli en process – inte bara ett projekt.

– Och det krävs engagemang och uppföljning och att man överför kunskap och attityder även till kommande elevkullar, säger Eva Cassel.

Än så länge är det för tidigt att säga om metoden är lönsam.

– Vi har inte varit igång så länge ännu. Men de första toaletterna som gjordes om för tre år sedan är fortfarande fina. Det skulle de nog inte varit om man inte gått igenom alla de demokratiska procedurerna.