Hörselkåpor och skärmar i klassrummet för elever som vill ha lugn och ro, sköna fåtöljer för bättre läsinlärning och film, collage eller teater i stället för traditionell redovisning. Så kan det se ut när gymnasieklasser i Göteborg arbetar med olika lärstilar. På onsdagen hålls ett avslutande seminarium på Burgården om det pedagogiska projektet.

– Små grupper av lärare har arbetat med olika lärstilar i många år i Göteborg, men det här är första gången vi gör ett organiserat projekt med uppföljning, säger Karin Asplund, planeringssekreterare på utbildningsförvaltningen.

”Gäller att få dem att hitta hur de lär sig bäst”

I ett och ett halvt år har sex grupper av lärare och elever på fem gymnasier kartlagt och testat olika lärstilar.

– Alla kan lära sig, även de som påstår att de inte kan. Men det gäller att få dem att hitta hur de lär sig bäst, säger Karin Asplund.

Flera grupper har därför använt en stilenkät med frågor om belysning, ljud, temperatur, mat, möblering och allt annat som kan påverka inlärningen.

– Sedan kan läraren utveckla material utifrån de olika stilarna och erbjuda till eleverna. Men det här fungerar bäst om eleverna vet hur de lär sig bäst, förklarar Karin Asplund.

Kurs i lärstilsmetodik i Jönköping

På Vingagymnasiet har man arbetat mycket med klassrumssituationen. Vissa elever vill absolut ha tyst och stilla omkring sig, medan andra behöver röra sig eller diskutera mycket för att lära sig.

– Om man har fasta klassrum kan man möblera en del som enskilda arbetsplatser och andra delar för gruppaktiviteter. Eller erbjuda hörselkåpor och skärmar mellan bänkarna för dem som vill ha tyst och avskiljt. Och kanske en mjuk fåtölj för dem som lär sig bäst när de inte sitter rakt i skolbänken, berättar Karin Asplund.

Fil dr Lena Boström från Örnsköldsvik, som doktorerat i ämnet, har varit projektets mentor och föreläst för deltagarna flera gånger. Hon medverkar vid onsdagens seminarium, där ett 20-tal lärare ska berätta hur de arbetat med sina projekt.

Projektet har också lett till att tio lärare anmält sig till en kurs i lärstilsmetodik vid högskolan i Jönköping.

Karin Asplund säger att flera lärare nu försöker införa kunskaperna i den vardagliga undervisningen.

Metodiken kräver mer jobb av läraren

– Framför allt handlar det om moment där man ska lära”nytt och svårt”, där har lärstilarna bäst effekt. Men läraren måste lägga ner mycket mer jobb på varje undervisningsmoment när man använder lärstilsmetodik, säger Karin Asplund.

Hon tycker att det är för tidigt att bedöma om det omfattande merarbetet är ”nyttan värd”.

– Vi har kört projektet i drygt ett läsår och man brukar säga att det tar tre år för ett projekt att sätta sig. Men vi hoppas att de lärare som deltagit orkar fortsätta.

Fotnot:
De fem gymnasieskolor som deltagit är YTC Lindholmen, Burgården, Munkebäck, Hvitfeldtska och Vinga.