Forskningsprojekt med 800 svenska skolbarn. Att kunna planera och skifta fokus är några av de förmågor som underlättar skolarbetet oavsett ämne och som med rätt stöd går att utveckla. Det är tanken bakom det så kallade Pass-projektet. Bergsjöskolan är en av flera svenska skolor som deltar.

P som i planering, A som i aktivering och uppmärksamhet, S för simultanförmåga och S som i sekvens och successiv förmåga. Tillsammans bildar de förkortningen Pass och sammanfattar de fyra förmågor som det tvååriga forsknings- och utvecklingsprojektet Pass-projektet handlar om.

Anna Bengtsson är specialpedagog på Bergsjöskolan och en av dem som medverkar i projektet. Hon säger att Pass-förmågorna påverkar lärandet oavsett skolämne.

− Tidigare forskning har kommit fram till att det här är förmågor som inte är ämnesbundna, men ändå väsentliga för lärprocessen. Får man möjlighet att utveckla dem gynnar det lärandet i alla ämnen, säger Anna Bengtsson.

800 skolbarn omfattas
Själva forskningen går ut på att utveckla metoder och skattningsverktyg som skolans pedagoger ska kunna använda sig av i sitt arbete med att ge eleverna stöd utifrån behov.

− Forskningsprojektet i sin helhet omfattar 800 skolbarn i hela Sverige. Vi på Bergsjöskolan ska vara med och prova ett skattningsverktyg för årskurs sex, säger Anna Bengtsson.

Verktyget bygger på frågor relaterade till de olika PASS-förmågorna, tio per förmåga.

− Till exempel får läraren bedöma elevens förmåga att ta sig förbi hinder och fullfölja sitt arbete, hur väl eleven kan behålla men även skifta fokus mellan uppgifter och om eleven har en utvecklad förmåga att se hur saker och ting hänger ihop i helheter, säger Anna Bengtsson.

Gynnar alla elever
Klasslärare och specialpedagoger kommer tillsammans att prova skattningsverktyget i två omgångar, på sju elever i vår och åtta i höst. Eleverna själva deltar inte i forskningen.

På sikt hoppas Anna Bengtsson på att forskningen ska bidra till utredningsmetoder som inte enbart intresserar sig för ämnesspecifika problem eller neuropsykiatriska diagnoser.

− Alla gynnas av lärmiljöer som är byggda för att få med sig alla elever. Kanske upptäcker man att en elev har svårt för instruktioner. Då kan man använda sig av den kunskapen för att utveckla hela undervisningen i stället för att enbart ge riktat stöd till enskilda elever, säger Anna Bengtsson.

”I linje med hur vi vill arbeta”
Ansvarig för forskningsprojektet är Petri Partanen på Skolutvecklarna Sverige. Han är namnkunnig psykolog inom området och specialist i pedagogisk psykologi.

− Jag kände till honom och hans arbete sedan tidigare. Det var vi som tog kontakt och frågade om vi fick vara med i projektet. Det ligger helt i linje med hur vi vill arbeta, säger Anna Bengtsson.