Alla sökande blir intervjuade av ungdomar. Och att grundskoleelever får vara med och påverka vilka lärare som anställs är ovanligt. – Kvalitén på rekryteringen blir bättre när eleverna deltar, tycker rektorn.
Förra hösten bestämde sig Nya Påvelundsskolans ledning för att låta eleverna delta i tillsättningen av nya lärare. Förslaget kom egentligen från elevrådet, men skolledningen nappade ganska direkt.
– Jag tyckte det var en god idé att få ytterligare en röst med när vi ska rekrytera. Normalt är det bara jag och personalens representanter, säger rektor Anders Andersson.
– Nu får vi också ett annat perspektiv på vad som är en bra lärare. Jag censurerar inte deras frågor i förväg, och de efterfrågade inte heller vår hjälp.
Annorlunda intervju
Elevernas utfrågning blev ganska annorlunda än skolans traditionella anställningsintervjuer, förstod skolledningen i efterhand. Först och främst ville eleverna veta om personen var en bra pedagog och hur han eller hon såg på sin roll som lärare.
Hur den sökande såg på elevinflytande var därför också viktigt i deras bedömning. Vissa slutsatser kunde eleverna dessutom dra utifrån hur de bemöttes under intervjun. Rektor Anders Andersson är nöjd med elevernas insats.
Efter intervjuerna träffades elevgruppen, rektor och lärarrepresentanterna och diskuterade tillsammans sina intryck.
Vad man upptäckte var att eleverna värderat personlighet högre än skolledningen, som i sin tur prioriterade formella meriter mer. Men i slutändan var elever och personal ändå överens om vilka personer som skulle anställas.
Rektor bestämmer
Nya Påvelundsskolan har beslutat att eleverna även framöver ska delta i rekryteringen av lärare. Under förra läsåret anställdes sju lärare, där eleverna varit med och påverkat rekryteringen. Hur tungt ska då elevernas röst få väga?
– Det är viktigt att eleverna får vara med i processen. Men i slutänden är det ändå rektor som bestämmer, säger Anders Andersson. Skolan fungerar inte som en majoritetsdemokrati, och det är heller inget man strävar efter, förtydligar han.
För att eleverna inte ska känna sig överkörda eller bli frustrerade måste skolan samtidigt tydligt deklarera vilka områden de faktiskt kan påverka. När deras röst är rådgivande och när elevmajoriteten har beslutanderätten.
Eleverna som intervjuar lärare: ”Vi vill påverka”
Att vara med och välja ut nya lärare, är något som eleverna på Nya Påvelundsskolan uppskattar. Det som började med uppdraget att skriva en lockande annonstext har vuxit till att bli verkligt elevinflytande.
Eleverna Sara är med och väljer ut sökande och har egna intervjuer med alla, som är aktuella för en tjänst på skolan.
Sara Höök och Lisa Stenman i 9E har varit med och anställt lärare vid flera tillfällen. De ställde gärna upp när de blev tillfrågade eftersom klassen skulle få flera nya lärare nu i höst.
– Vi vill gärna vara med och påverka, särskilt som vi går i nian och ska söka vidare på våra betyg. Hur undervisningen fungerar och hur lärare sätter betyg betyder mycket för oss, berättar Sara Höök.
Kollade kandidater
Första steget var att välja ut kandidater som ska intervjuas. Olika tjänster, ställer olika krav på de sökande. Det behövdes bakgrundsinformation om vad som krävs för en viss tjänst.
– Vi kollade vilka ämnen de läst, hur många poäng och om de var behöriga. Men mest gick vi efter hur de beskrev sig själva i brevet. Verkade någon framåt tog vi ut henne eller honom, förklarar Lisa Stenman, som vid något tillfälle tillsammans med Sara ensam fick ta hand om en intervju.
Togs på allvar
Oftast är det 5–6 elever som genomför intervjuerna. En agerar ordförande och en skriver anteckningar.
– Det kändes nervöst ibland, men väldigt bra, konstaterar Lisa. Lärarna som sökte var så öppna. De var väldigt seriösa och tog oss på allvar. Det har funkat jättefint.
– Det var bra att vi fick sköta oss själva. Det blev kontakt på ett naturligt sätt, säger Sara. Sen tror jag att lärarna får ett bra intryck av skolan. Vi har stort elevinflytande och det tror jag att de märker.
Måste ha tålamod
Hur är då en bra lärare? En lärare måste ha tålamod och kunna ta om saker utan att bli irriterad. Att läraren är omtänksam och lyssnar på eleverna är naturligtvis bra, men både Sara och Lisa sätter skolarbetet i centrum.
– Hur de undervisar är viktigast. Både bra och mindre bra elever ska förstå och läraren ska kunna anpassa sig så att alla lär sig. När vi frågade om betygssättning, fick man en uppfattning hur de tänkte hela vägen. Hur de vill lägga upp undervisningen, vad som krävs och vad de går efter, förklarar ungdomarna.
Trivdes direkt
Marita Karlsson, lärare i svenska, engelska och franska är en av de lärare som Lisa och Sara varit med att rekrytera och hon har bara gott att säga om elevernas roll vid anställningen.
– Jag var lite tveksam, när jag sökte tjänsten, men intervjun avgjorde allt. Det var jättepositivt. Mötet med eleverna gjorde att jag trivdes direkt och kände att här vill jag gärna jobba, säger Marita.
– Jag tror att intervjusituationen avspeglar hur det är på skolan. På så vis är det bra för den som söker jobb också.
Elevdemokrati – slarvigt uttryck menar forskare
– Begreppen demokrati och elevdemokrati används ibland lite slarvigt, när man egentligen menar inflytande, menar statsvetaren Peter Esaiasson vid Göteborgs Universitet.
Han forskar tillsammans med en grupp statsvetare kring demokratifrågor och arbetar med ett projekt kring beslutsfattande och demokrati i skolan. De viktigaste kriterierna för demokrati är att majoriteten beslutar och att allas åsikt har samma tyngd.
– Om man påstår att skolan är präglad av demokratiska värderingar, blir det problematiskt att sedan säga att eleverna bara får bestämma över vissa saker, säger Peter Esaiasson.
– Har skolan ett förbud mot kepsar inomhus kan eleverna fråga: Varför ska jag följa en regel som jag inte själv varit med och skapat?
Istället är det bättre att säga ”Vi är beredda att lyssna på era argument. Men det är vi som bestämmer”.
– Skolan bör tydligt ange i vilka frågor eleverna får vara med och bestämma, när de har inflytande och vilka frågor som inte alls är förhandlingsbara, menar Peter Esaiasson.
Elevinflytande
• I Göteborg är elevinflytande ett särskilt prioriterat område. I kommunens lokala skolplan står att barn, unga och vuxna skall vara garanterade ett reellt inflytande och delaktighet i förskola och skola.
• Eleverna ska inspireras att utöva inflytande över det egna lärandet, val av innehåll och arbetsformer i klassen eller gruppen.
• Lärarna ska uppmuntra och stödja elevernas deltagande i det gemensamma demokratiarbetet i skolan men även inspirera dem till engagemang i samhället utanför.
• Samtidigt betonas att delaktighet och inflytande också medför ett ansvar för eleverna – för sig själva, för sina kamrater och för det som berör alla.