Eleverna på fristående gymnasier i Göteborg har blivit mindre nöjda med sina skolor, medan eleverna på kommunala gymnasier har blivit mer nöjda. Men totalbetyget är fortfarande högre för friskolorna, visar den årliga enkät som Göteborgs Stad låter göra.

Undersökningen kallas NEI (Nöjd-elev-index) och utförs av Statistiska Centralbyrån, SCB.

I år har 14.723 gymnasieelever svarat på enkätens många frågor om allt från elevdemokrati till skolmat.

Svaren ger dels ett helhetsbetyg och dels tio kvalitetsfaktorer som trivsel, information, bemötande, lärarna och miljö.

Glappet har minskat

Förra året var skillnaden i helhetsbetyget nio enheter (58 för de kommunala och 67 för friskolorna). I år har det glappet minskat till fem enheter, (59 mot 64), något man gläds över på utbildningsförvaltningen.

– Ja, förändringen är intressant och positiv för oss, säger Göran Ohlsson, gruppchef för kvalitetsutveckling på utbildningsförvaltningen.

– Vi har inga problem med att det finns andra huvudmän, men som utförare vill vi ha förstås hålla en hög attraktionskraft och då är det intressant att våra elever tycks bli allt mer nöjda.

”Arenan har blivit mer mångfacetterad”

Göran Ohlssons tolkning av orsaken till denna rörelse går ut på att mångfalden bland de fristående skolorna nu nått en sådan nivå att det är svårt att hålla en genomgående hög kvalitet.

– Jag tror personligen att det inte är lika entydigt positivt att vara elev på en friskola nu när arenan blivit mer mångfacetterad, med allt fler fristående aktörer.

– Det såg annorlunda ut för några år sedan, då arenan dominerades av klassiska, fristående skolor som funnits i flera generationer. Det är ett helt annat tryck nu, med så många aktörer, säger Göran Ohlsson.

Har satsat på verksamhetsidén

Han tror också att den positiva utvecklingen för de kommunala skolorna hänger samman med satsningar inom det som kallas verksamhetsidén:

7150.jpg
– Det handlar om principer som ”elevers inre motivation och lust att lära”, ”elevers delaktighet och skapande” samt ”helhetssyn”, säger Göran Ohlsson.

För samtliga tio kvalitetsfaktorer ligger de kommunala gymnasieskolorna sämre till än de fristående, men skillnaden krymper även där. Räknat i indexsteg totalt: plus tolv för de kommunala och minus 19 för de fristående jämfört med 2008.

Det som skiljer mellan de fristående och kommunala skolorna är elevernas grad av nöjdhet, inte själva sakfrågorna. Bemötandet hamnar i topp medan elevdemokratin hamnar i botten – både den kommunala och den fristående. Miljön får också dåligt betyg och här är det främst skolmaten, elevutrymmena och luften i klassrummen som eleverna är missnöjda med.

Förtroendet för friskolorna har minskat

– Ja, samvariationen är uppenbar. Men på ett område har friskolorna minskat extra tydligt och det är förtroendet, konstaterar Göran Ohlsson.

Tabellerna visar att medan förtroendet för de kommunala skolorna totalt sett ligger kvar på samma nivå som förra året (62), har motsvarande siffra för de fristående minskat hela fyra indexsteg, från 72 till 68.

– Det här måste vi analysera mer utförligt. Nånstans betyder ju detta att friskolornas anseende inte är lika självklart högt, säger Göran Ohlsson.

Resultatet ska analyseras på alla skolor

Han presenterade rapporten för alla verksamhetschefer i förra veckan och nu ska den ut och analyseras på alla skolor – och förhoppningsvis leda till förbättringar.

– Det här är inget kollektivt verktyg för oss på förvaltningen, utan något som varje skola ska använda för att identifiera sina förbättringsområden och sätta in åtgärder. För om man jobbar aktivet på prioriterade områden, når man resultat, säger Göran Ohlsson och tar Polhemsgymnasiets ”bamba” som exempel.

– För några år sedan hade Polhem ruskigt låga betyg på skolmaten. Nu har de jobbat aktivt med frågan, vilket lett till att eleverna klassar sin skolmat till 9,4 på en tiogradig skala – ett extremt högt betyg, säger Göran Ohlsson.

MTG i topp, Frölundagymnasiet på jumboplats

Variationen mellan skolorna på helhetsbetyget är mycket stor. Och det är fristående skolor som tar både topp- och bottenplatserna. Mikael Elias teoretiska gymnasium får 80 i betyg medan Intern IT College, Alfamation tar bottenplatsen med 37.

Genomsnittet för samtliga skolor är 61. Högst bland de kommunala gymnasierna ligger MTG med 76, Ester Mosessons med 74 och Polhem med 70 medan Frölundagymnasiet – som ska läggas ned – tar jumboplatsen bland de kommunala med 51.