Bra undervisning men ofräscha toaletter. Både trivsel, trygghet, bemötande och kunskapsinnehåll får högt betyg – medan skolmiljön får sämre. Det visar årets skolenkät som ingår i ett nytt regionalt samarbete. Färre Göteborgselever än vanligt besvarade enkäten. Svarsfrekvensen sjönk från 80 till 55 procent jämfört med skolenkäten 2009.

Årets skolenkät är gemensam för Göteborgsregionens kommuner. Den omfattar alla elever i årskurserna 2, 5 och 8 samt de som går andra året i gymnasiet. Eleverna har fått svara på frågor om hur de upplever trivsel och trygghet, delaktighet och inflytande, skolmiljö, kunskap och lärande.

Olika förutsättningar inom och mellan kommunerna
Sammanfattningen av den regionala enkäten visar att eleverna trivs, känner sig trygga och är nöjda med kunskapsinnehåll och lärande – frågor som berör dessa områden får genomgående höga värden. Eleverna ger också bemötandet högt betyg.

– Förutsättningarna för skolorna är väldigt olika inom och mellan kommunerna. Därför är resultatet väldigt positivt. I årskurs två får områdena trivsel och trygghet, bemötande samt kunskap och lärande, ett indexvärde på 95 eller högre, säger Margrethe Kristensson, projektledare på GR.

Sämre omdömen får frågorna kring skolmiljön. Framförallt handlar missnöjet om skolans toaletter och att det inte alltid är lugn och ro i klassrummet.

Samtliga klasser i Göteborg har fått enkäten
Resultatet för Göteborg överensstämmer i stort med det regionala. Men undersökningsmaterialet är betydligt större – Göteborg har valt att beställa ett utökat enkätpaket för grundskolan.

Medan övriga kommuner låter eleverna i årskurserna 2, 5 och 8 svara på frågorna låter Göteborgs stad samtliga klasser i alla årskurser besvara enkäten.

– För vår del fanns ingen tvekan, vi ville göra en totalundersökning precis som tidigare år. Enkäten är ett verktyg för skolornas kvalitetsarbete, säger Nicklas Halleröd.

Göteborgs Stad har låtit grundskoleleverna svara på enkäter sedan 1999. Den nya enkäten är lite annorlunda utformad jämfört med tidigare. Bland annat anges svaren med en fyrgradig skala istället för en tiogradig.

55 procent svarade i Göteborg
– Vi har fått lämna enkätkonceptet som vi utvecklat under årens lopp. Å andra sidan har vi haft stora möjligheter att påverka frågorna i den nya enkäten, säger Nicklas Halleröd.

Att samordna enkätarbetet med kommunerna i Göteborgsregionen är kostnadseffektivt, och det ger också stora möjligheter att jämföra resultaten.

– Vi kan lätt göra jämförelser med hur det ser ut i skolorna i våra närliggande kommuner. Ett antal av frågorna är också nationella och används av SKL, Sveriges kommuner och landsting. Det gör att vi får ett ännu bättre jämförelseperspektiv, säger Nicklas Halleröd.

Enkäten gjordes på webben
Men den här gången blev svarsfrekvensen betydligt lägre jämfört med senaste skolenkäten 2009. Då låg snittet på 80 procent – årets svarsfrekvens hamnade på 55 procent.

Att skolorna omorganiserade i samband med sammanslagningen av stadsdelar kan ha spelat in. Men den stora förklaringen tror Nicklas Halleröd är de nya rutinerna för genomförandet. Det senaste decenniet har skolorna delat ut frågeformulär i pappersform. Årets enkät besvarades på webben.

– Det var en tuff logistikutmaning för skolorna. Varje klass fick ett lösenord som eleverna skulle logga in med på en dator. Och tillgången på datorer varierar mellan skolorna, säger han.

Regionalt samarbete ska fortsätta
Nästan alla kommuner i Göteborgsregionen har valt att delta i den samordnade skolenkäten. Bara Härryda står utanför, och väjer istället att fortsätta med sin egen utarbetade utvärderingsmodell.

Tanken är att fortsätta det regionala samarbetet med årliga skolenkäter.