Mobbing, stress, klotter, buller och kalla korridorer. ”Det finns ingen annanstans, där det är så accepterat att ha en dålig arbetsmiljö, som inom skolan”. Det säger Alexandra Nybratt och Malin Rosvall, som är elevfackligt aktiva och går andra året på Schillerska respektive Burgården.

Elevinflytande det på bristande och en bra arbetsmiljö borde vara självklarheter, men så är det inte. För det mesta beror kunskaper. Därför erbjuder nu kommunen alla högstadieskolor och gymnasier utbildning av elevskyddsombud i samverkan med Elevorganisationen.

Samma rättigheter

Sedan 1990 har eleverna samma rättigheter till en god arbetsmiljö, som de anställda på skolan. Varje årskurs och program ska från och med högstadiet ha elevskyddsombud.

– För att elevskyddsombuden ska kunna jobba på ett bra sätt, behöver de veta vad som gäller, något som ju faktiskt står i lagen, säger Karin Wennbo, som arbetar med elevinflytande och skolplanens genomförande på Skolutvecklingsenheten.

Nästa år kommer dessutom nya föreskrifter från Skolverket för att få arbetsmiljöarbetet i skolan att fungera bättre. Tillsammans med Arbetsmiljöverket tar man också fram en handbok, som ska vara klar när läsåret 2004/2005 börjar.

– Det är många som inte känner till sina rättigheter och vilken nytta man har av elevskyddsombuden, säger Alexandra Nybratt som tillsammans med Malin Rosvall kommer att hålla i utbildningen av elevskyddsombud. Utbildningen startar nu i december och pågår under vårterminen 2004.

Nya perspektiv

Alexandra och Malin framhåller vikten av att kunna byta perspektiv.

– Överlag är lärarna och rektorerna engagerade. Vi elever är också engagerade. Den stora frustrationen är att vi inte förstår varandra. Rektorerna tänker långsiktigt, utreder och tar reda på kostnader. Som elev vill jag att det ska fungera nu, att det händer något konkret, säger Alexandra.

– Dialogen är inte heller tillräckligt öppen. Var och en gör på sitt sätt. Det finns minst fyra viljor – elevens, lärarens, rektorns och dessutom föräldrarnas, tillägger Malin och ger ett exempel.

– På gymnasiet är det väldigt stressigt. Varje ny lärare talar om hur viktigt just deras ämne är och så lägger de prov när det passar dem. Det vore ju mycket bättre om vi började med ett gemensamt kursråd med lärare och elever, istället för att bara köra igång på lärarens villkor.

– En annan sak är lokalerna. Kalla korridorer, bullriga bambalokaler och nedklottrade toaletter märker ju inte lärare och skolledning så mycket av, säger Alexandra som också upplevt positiva förändringar.

Varmt och möblerat

– Jag vet ställen där man värmt upp och möblerat i korridorer och uppehållsrum. Där har det blivit lugnare och trevligare på köpet.

Både Malin och Alexandra har varit aktiva i elevrådet och i Elevorganisationen några år. De har skaffat sig erfarenheter och är pålästa. Förutom arbetsmiljölagen är de bekanta med skollagen, läroplanerna och Göteborgs skolplan. Även skolans personal borde få utbildning, tycker de.

– Ett vanligt exempel är när en lärare säger. ”Är ni inte tysta får ni sitta kvar efter lektionen”. Det är kollektiv bestraffning och det är förbjudet, förklarar Alexandra.

Mobbing och rasism

Eleverna har en viktig roll i skyddsarbetet inte minst när det gäller psykosociala frågor.

– Det är svårt för lärarna att upptäcka mobbing, stress och rasism. Vi har håltimmar, många olika lärare och stora lokaler. Ofta vet vi mer, säger Malin och pekar på behovet av dialog inom skolan. Ungdomarna vill få igång ett ökat engagemang både bland elever och lärare. Det handlar inte om stora belopp, men det är viktiga investeringar i elevernas framtid.

– Det pratas mycket om nedskärningar. Men det finns mycket man kan göra som inte kostar pengar, säger Alexandra Nybratt.