Stora skillnader mellan skolor. Projektet Frölunda Future arbetar för att fler elever på Frölundaskolan ska gå ut med godkända betyg. Nu har papporna i området involverats – tillsammans med skolan jobbar de aktivt för att barnen och deras vänner ska nå sina framtidsdrömmar.

Det var när den nya stadsdelsförvaltningen Askim-Frölunda-Högsbo bildades som det blev tydligt att skillnaderna mellan stadsdelens skolor är stora när det gäller graden av måluppfyllelse.

– 55 procent av eleverna på Frölundaskolan gick ut nian med godkända betyg. I många av stadsdelens övriga skolor är siffran betydligt bättre, 97 procent är inget ovanligt, säger Juan Navas, projektledare för Frölunda Future i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo.

Vill vara aktiva i skolans aktiviteter
Syftet med Frölunda Future är att fler av Frölundaskolans elever ska nå kunskapskraven och gå ut med godkända betyg. Förutom skolan har flera externa aktörer involverats, som polis, vårdcentraler, kyrkor och föreningar.

Men det är invånarna själva som har makten att förändra.

– Anledningen till att det ser ut så här är förstås socioekonomiska faktorer. För att lyckas vända utvecklingen måste man mobilisera kraften hos invånarna, ge dem egenmakt. Andelen elever som går ut med godkända betyg är ett av de säkraste sätten att bedöma hälsonivån i en stadsdel, säger Juan Navas.

Att papporna nu engagerar sig i projektet har satt fart på arbetet.

– Under våren har vi haft flera träffar och det har kommit mellan 18 och 35 pappor varje gång.

Papporna nöjer sig inte med att bara få information från skolan utan de vill också vara aktiva i skolans aktiviteter. Inte bara för att deras egna barn ska lyckas – utan också för att deras vänner ska ta skolan på större allvar.

Besöker klasser två och två
– Som talesättet lyder – det krävs en hel by för att uppfostra ett barn, säger Juan Navas.

Ett 40-tal västar med texten ”Pappor i skolan” har köpts in. Tanken är att papporna, när de har en halvtimme över, kan ta på sig västen och hänga en stund i korridoren eller på skolgården.

De har också kommit överens om att två och två, ett par gånger per termin, besöka klasserna för att förmedla sitt budskap: 1. Pappor och lärare arbetar tillsamman för att barnen ska må bra 2. Man ska komma till skolan för att lära sig något.

– Generellt sett är papporna i miljonprogramsområden inte så delaktiga i sina barns skolgång – genom att gå samman i en grupp är det enklare att få med fler pappor, säger Juan Navas.