Flyktingbarn behöver bearbeta sina erfarenheter. Efter årsskiftet startar projektet "Barnens bästa – för flyktingbarn i förskolan" i de nordöstra stadsdelarna. Syftet är att ta fram en arbetsmodell för personal inom förskolan. Projektet får närmare tre och en halv miljon av EU:s flyktingfond och resultatet väntas få stort nationellt intresse.

Barnens bästa – för flyktingbarn i förskolan startar vårterminen 2011 och pågår i två år. Projektet ska omfatta förskolor i Lärjedalen, Gunnared och Bergsjön.

Personal i nordost har stor erfarenhet

– De flesta flyktingfamiljer hamnar här och förskolorna i dessa områden har stor erfarenhet av flyktingbarn. Men kunskapen är varken kartlagd eller vetenskapligt validerad, säger Laura Ruz-Haglöf på Resursenheten för introduktion av nyanlända barn, RIB.

Det är stadsdelsförvaltningarna Gunnared och Lärjedalen som ansökt om pengar från EU:s flyktingfond, men RIB står för utformningen av projektet. Laura Ruz-Haglöf har tidigare jobbat på en förskola med enbart flyktingbarn.

”Tyst” kunskap ska kartläggas

– Där utvecklade vi metoder som utgick från de nyanlända barnens behov. Vi använde olika teman och skapande ämnen för att hjälpa barnen att bearbeta sina erfarenheter. Det handlar mycket om att få dem att berätta sin historia, säger Laura Ruz-Haglöf.

Det är den här ”tysta” kunskapen som finns hos personalen inom förskolan som nu ska kartläggas. Göteborgs universitet är en av samarbetsparterna och det är forskaren Johannes Lunneblad från institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande som står för den vetenskapliga sammanställningen och analysen.

Bättre information till föräldrarna

– Tanken är att metoderna ska utvecklas och att vi ska komma fram till en arbetsmodell som kan användas i förskolor i hela kommunen. Projektet är viktigt för att säkerställa likabehandlingen av flyktingbarn. Men vetenskapliga belägg gör det också lättare att utforma verksamheter som svarar mot behoven, säger Laura Ruz-Haglöf.

Enheten för samhällsinformation, som vänder sig till nyanlända flyktingar och invandrare, är också inblandade i projektet. De ska utveckla informationen kring föräldraskap och förlägga den till förskolemiljö.

– I arbetet med flyktingbarnen är det viktigt att bygga en struktur där föräldrarna finns med. Det gäller både att prata om vad som förväntas av dem som föräldrar i det här landet, och att ge dem möjlighet att träffa och få stöd av varandra.

Till nytta för fler svenska förskolor

Intresset för ”Barnens bästa – för flyktingbarn i förskolan” väntas bli stort och förhoppningen är att resultaten ska komma till nytta i förskolor runt om i landet. I sitt bidragsbeslut framhåller EU:s flyktingfond att ansökan är genomarbetad, genomtänkt och innehåller en kreativ och utvecklande tanke. Dessutom gillar fonden att man samverkar med olika aktörer.

– De har beslutat att finansiera projektet till 90 procent, vilket är ovanligt, säger Laura Ruz-Haglöf.