Familjelyftet har gjort skillnad i Bergsjöns skolor

– Vi ser drastiska och snabba minskningar för till exempel hög frånvaro och fult språk, säger Stefan Ljung, lärare på Backegårdsskolan i Bergsjön.

– Familjelyftet tänjer på gränserna för skolans sociala ansvar och är ett mycket konkret arbete som syftar till att stärka hela familjen.

– I skolans värld sätter vi ju ofta in stödundervisning och annat extra stöd till eleverna. Men om hemsituationen är försvårande och inget förändras där, har man inte förändrat något i grunden, säger Stefan Ljung.

Han startade Familjelyftet för fyra år sedan, tillsammans med socionomen Maria Forsgren, efter inspiration från engelska Family Class, en modell som inkluderar familjerna i förändringsarbete i skolan.

Egen variant
– Vi har byggt en egen variant utifrån våra specifika förhållanden i Bergsjön och tycker absolut att den fungerar bra, säger Stefan Ljung.

– Men det är ingen universalmetod. För en del elever och familjer räcker inte insatsen i sig. Då lotsar vi vidare till andra instanser .

Idag är ett 30-tal familjer med i Familjelyftet, från Backegårdsskolan och andra skolor i stadsdelen. De är indelade i fyra grupper, där elever, föräldrar och skolpersonal träffas en halvdag i veckan, antingen förmiddag, eftermiddag eller kväll.

Varje elev har ett målkort, där mål för förändringar i skolan och hemma finns uppskrivna. Målen värderas varje dag och utvärderas i gruppen vid veckomötet.

Klassläraren skriver tre mål för skolan, till exempel frånvaro, konflikter eller ogjorda läxor. Föräldrarna sätter upp tre mål i hemmen.

Tydliga mål
Ofta är målen kopplade till varandra. Om skolmålet är att komma i tid, kan hemmamålet handla om läggtider och förberedelser på morgonen.

Målen ska vara tydliga och möjliga att uppnå. De värderas sedan av klasslärare respektive föräldrar på en skala. När eleven fått högsta poäng flera veckor i rad byts målet ut mot ett nytt.

– Målkorten blir även en del i dialogen med klasslärarna. Lärarna värderar hur målen uppnåtts varje dag och de skriver kommentarer som är värdefulla för oss, säger Stefan Ljung.

Tanken bakom Familjelyftet är att det inte bara är skolan, utan också hemmet, som behöver en ”läroplan”. Och inte bara eleven, utan också föräldrarna, kan behöva hjälp med att inse vad som krävs i skolan.

Backegårdsskolan är en F-6 skola med cirka 300 elever. Mer än 90 procent av dem har utländsk bakgrund och läser svenska som andraspråk.

Aha-upplevelser
– En del föräldrar har inte alls gått i skolan själva, andra har gått två – tre år och tvingats sluta på grund av krig. De vet inte mycket om vilka förväntningar svensk skola har på föräldrar, säger Stefan Ljung.

– Men om vi sätter oss ner och pratar och förklarar; ”Det här är ert föräldraansvar och så här fungerar den svenska skolan”, då kan det bli rena aha-upplevelserna!

– Vår utgångspunkt är att föräldrarna gör sitt bästa, utifrån sin förmåga, men den räcker inte alltid till. Orsakerna kan vara allt från sjukdom till dåligt socio-ekonomiskt läge eller bristande språkkunskaper, säger Stefan Ljung.

En gång i månaden mäts föräldrarnas oro över sina barn via en ”orolighetskurva”. Och vid varje termins slut utvärderas Familjelyftet genom enkäter, fokusgrupper eller enskilda intervjuer.

Bygger nytt
En förälder sa så här: ”I början var det tufft, sanningen kan vara svår att handskas med, det blev så konkret, men det blev tryggare och tryggare med tiden. Man känner sig inte ensam om problemen, man stärker varandra. Jag fick idéer som var nya för mej.”

En pappa sammanfattade självkritiskt: ”Jag ser att jag och min fru har byggt ett hus som lutar… nu börjar vi bygga från grunden.”

Stefan Ljung och Maria Forsgren hoppas nu att Familjelyftet blir ordinarie verksamhet, i stället för att ”överleva från år till år”.

– Vi fick bra gensvar från föräldrar och våra närmaste chefer när vi startade. Men för att verksamheten ska utvecklas och lyckas på sikt, behöver den bli permanent och mer etablerad i stadsdelen.