Värdefull hjälp inför gymnasiet. Efter knappt ett år med stiftelsen Läxhjälpen har fler elever på Gårdstensskolan fått behörighet till gymnasiet. ”Det har varit väldigt värdefullt”, säger Elisabet Söderström Jones, biträdande rektor.
Fortfarande är det många av högstadieeleverna på Gårdstensskolan i Göteborg som inte får gymnasiebehörighet, men med stiftelsen Läxhjälpen har läget förbättrats.
Sex ämnen höjdes i genomsnitt
Totalt har ett 30-tal elever i årskurs 8 och 9 fått stöd av särskilda läxhjälpare efter skolan.
Varje elev har i genomsnitt höjt sina betyg i sex ämnen. Samtidigt har behörigheten till gymnasiet ökat för hela skolan. I år var 56 procent av eleverna behöriga att söka till yrkesförberedande program, mot 32 procent 2011.
Vad det gäller de högskoleförberedande programmen var nästan hälften av eleverna behöriga, mot en tredjedel tidigare.
– Läxhjälpen har haft stor betydelse, säger Elisabet Söderström Jones. Vi har mycket kvar att jobba med men det har varit väldigt betydelsefullt för de elever som fått stödet. Samtidigt har vi haft bra kontinuitet i de här klasserna. De har haft samma pedagoger, utan någon större personalomsättning, vilket självklart också skapar trygghet.
Språket hindrar föräldrarna
Elisabet Söderström Jones berättar hur många föräldrar vill hjälpa sina barn med läxorna men att språket sätter stopp.
– Många gånger handlar det inte om att föräldrarna inte vill, utan de kan helt enkelt inte på grund av språket.
I och med Läxhjälpen får eleverna coachning och läxhjälparna fungerar som en slags mentorer.
– De blir jättefina förebilder.
Två gånger i veckan
Eleverna träffas i grupp två gånger i veckan. Varje elev får sin egen läxhjälpare, en högskolestudent som får betalt som för vilket extrajobb som helst.
Fast Carl-Adam Hellqvist, en av läxhjälparna på Gårdstensskolan, tycker det skiljer sig mycket från de extrajobb han haft tidigare.
– Det är verkligen givande, säger han. Eleverna berättar själva hur mycket det har gett dem och man ser hur många får tillbaka glöden. Flera av eleverna vet väldigt lite om hur det är att läsa på universitet eller högskola.
– Vi kan berätta mer konkret hur det fungerar att plugga vidare.
I läxhjälparnas uppdrag ingår att ringa till de elever som uteblir från Läxhjälpen, för att skapa kontinuitet. Några avhopp har det blivit sedan starten, men de flesta har varit kvar.
– Varje elev får testa två, tre gånger. Sedan skriver vi ett kontrakt med dem. I kontraktet står det att man stängs av från Läxhjälpen om man uteblir två gånger utan anledning. Då får någon annan platsen i stället. På så vis skapas en exklusivitet kring Läxhjälpen, som kan motivera eleverna, säger Carl-Adam Hellqivst.
Bostadsbolag finansiärer i Göteborg
Läxhjälpen är en icke vinstdrivande stiftelse och vänder sig till elever som behöver extra stöd för att klara godkänt i matte, engelska och svenska. Verksamheten finansieras av olika företag som får återrapportering om hur det går för just ”deras” elever.
I Göteborg är fem skolor anslutna till Läxhjälpen och verksamheten finansieras av Fastighetsägarna GFR tillsammans med olika bostadsbolag (se faktaruta). Det är skolan som väljer ut vilka elever som ska få läxhjälp.
– Läxhjälpen är inget öppet hus, säger Maria Arneng, verksamhetsledare på Läxhjälpen. Vi börjar alltid med att säga: ”Ni är här för att era lärare tror på er, att ni kan höja era betyg”.
Efter ett knappt år på Gårdsstensskolan börjar allt sätta sig kring Läxhjälpen, även om vägen inte varit spikrak.
– På Gårdstensskolan var det väldigt många som saknade godkänt i många ämnen, säger Maria Arneng.
Men orsakerna till att eleverna inte når målen varierar. En del kan man verkligen känna är i riskzonen, de har helt tappat studiemotivationen. Andra har sin studiemotivation kvar, men har kanske inte bott i Sverige så lång tid och har svårt med språket. Så gruppen är blandad.
Vad krävs av skolor som får Läxhjälpen?
– Vi skriver samarbetsavtal med skolorna kring det praktiska arbetet, som att vi behöver ha en samlad lista med betygen, för utvärdering och uppföljning är viktigt. Vi behöver också träffa rektor innan vi börjar och se till att allt är förankrat bland pedagogerna. Skolan behöver utse en kontaktperson och tillsammans med oss hitta en lokal som fungerar.
På gång för de yngre eleverna
Elisabet Söderström Jones berättar att de också planerar att starta ett samarbete med Röda korset för att ge läxhjälp också till de yngre eleverna i årskurs 7.
– Vi har börjat planera för ett upplägg med dem.
Vad tänker du kring att ni behöver ta hjälp från stiftelser och liknande aktörer för att eleverna ska klara målen?
– I den bästa av världar hade vi såklart inte behövt ta hjälp utifrån. Men som verkligheten ser ut hade vi i så fall fått ha kvällsskola. Samtidigt ser jag Läxhjälpen som ett bra komplement till hemmet.
