Fler elever får godkända betyg – även om kön och utländsk bakgrund fortfarande spelar stor roll för studieresultaten. Samtidigt fortsätter arbetet med att göra lärarna bättre på att sätta betyg och behandla alla elever lika. Det framgår av stadskansliets årliga kvalitetsbedömning av skolorna inom Göteborgs Stad.

I förra årets kvalitetsredovisning konstaterades att Göteborgs lärare måste bli bättre på att sätta betyg och ge bedömningar. Sedan dess har ett stort antal lärare och annan skolpersonal deltagit i olika former av kompetensutveckling, som seminarieserier och inspirationsträffar.

Även i det här årets rapport, som den 23 maj tas upp av kommunstyrelsen, lyfter man fram hur viktigt det är fortsatta satsningar på området.

− Det är ett arbete vi måste fortsätta med. Hittills har vi nått stora grupper och fått en ökad medvetenhet när det gäller både att sätta mål och mäta hur de uppfylls, men vi får titta ytterligare på hur det ser ut på de olika nivåerna i organisationen, säger Anne Söderberg, gruppchef för utbildningsfrågor på stadskansliet.

Brister i elevhälsovården

Ett annat utvecklingsområde rör skolornas insatser för elevernas hälsa och välbefinnande. Trots att allt fler unga mår psykiskt dåligt brister elevernas tillgång till elevhälsans stödjande insatser. Hur det ser ut beror på vilken stadsdel man bor i och vilken skola man går i.

− Om eleverna inte mår bra så funkar inte heller skolarbetet. Vi måste följa upp hur de stödjande åtgärderna organiseras och undersöka vad som ska göras på vilken nivå, vad vi gör i skolan och vad som ska göras av landstingsverksamheter, säger Anne Söderberg.

Antalet anmälningar till Skolverket ökar

Sedan lagen om förbud mot diskriminering av barn och elever i skolan trädde i kraft den 1 april 2006 har näst intill alla skolor i Göteborg infört så kallade likabehandlingsplaner. Men fortfarande känner sig många elever kränkta och antalet anmälningar till Skolverket har ökat.

− Det beror bland annat på en ökad medvetenhet både hos elever och föräldrar, och är något som har ökat i hela Sverige. Vi jobbar därför med att förankra likabehandlingsplanerna hos både föräldrar och personal, säger Anne Söderberg och fortsätter:

− Dessutom arbetar vi mycket med allas rätt att vara i skolan. Samhället ska inte vara segregerat och skolan är en del av samhället. Det är därför vi har inkluderat särskolans elever i den vanliga skolan.

Flickor bättre betyg än pojkar

Liksom tidigare uppmärksammats i olika sammanhang har flickor fortfarande bättre betyg i skolan än pojkar. Även de som är födda i Sverige uppvisar bättre resultat än de som är födda utomlands. Det här är saker som enligt Anne Söderberg också måste ses över ytterligare.

− I dag tycks skolan vara bättre organiserad för flickor. Vad kan vi göra för att undervisningen ska passa pojkarna lika bra?

Fortsatt platsbrist i förskolan

Av rapporten framgår också att det nu som förr råder platsbrist inom förskolan, trots en kraftig utbyggnad med 900 platser per år. Med tanke på nuvarande babyboom och att barn till arbetssökande från och med 2007 måste erbjudas utökad tid riskerar situationen att förvärras i vissa stadsdelar. Sämst ser det ut i Torslanda och Backa.

− Det är svårt att beräkna behovet eftersom inte alla söker förskoleplats till sina barn och för att många barnfamiljer flyttar mellan olika stadsdelar under småbarnsåren.

Lokal- och personalbristen påverkar

Samtidigt kvarstår problemen både med att hitta lämpliga lokaler och rekrytera personal. I dag har sammanlagt 340 barn fått vänta längre än fyra månader på att få en plats, varav 19 barn beräknas vara i akut behov och söker plats i hela den egna stadsdelen.

− Vi försöker hitta nya och kompletterande lösningar, som till exempel att bygga större hus, öka antalet dagbarnvårdare och använda skollokaler till att göra förskola. Annars får det bli så kallade ur- och skurförskolor, där avdelningar turas om att vara ute och inne, men det är ingen bra lösning, säger Anne Söderberg.