Kortare beslutsvägar och ökad delaktighet för lärare och elever. Det väntas bli resultatet när gymnasieskolans rektorer blir pedagogiska ledare och administrationen lämnas över till en verksamhetschef. Den nya ledningsorganisationen träder i kraft vid årsskiftet.

– Det kommer bli mycket tydligare för eleverna vem som är ”min” rektor och lärarna får en närmare chef, säger Lars Olov Lernberg, skolchef på utbildningsförvaltningen och arkitekten bakom den nya ledningsorganisationen.

Ett fåtal nyrekryteringar

– Idag finns det gymnasieskolor där rektorn har ansvar för 240 lärare och 2.000 elever. Med den nya organisationen får varje rektor hand om 30 lärare och 300 elever.

Uppdraget från kommunfullmäktige var att införa ett nytt ledarskap på försök i några utvalda skolor. Men Lars Olov Lernberg valde att driva igenom förändringen fullt ut, på samtliga gymnasieskolor.

– Det finns ingen anledning att köra med olika system samtidigt. Jag är bergsäker på att det är en ledningsstruktur som fungerar. Vi har tittat på kommuner som genomfört detta tidigare, lärt av deras misstag och eliminerat problem som kan uppstå, säger Lars Olov Lernberg.

Den mest genomgripande förändringen är att varje skola får en verksamhetschef som har administrativt ansvar. Rektorernas uppdrag är att koncentrera sig på att vara pedagogiska ledare. Rent praktiskt innebär det en handfull nyrekryteringar.

Ekonomin fortfarande osäker

Huvuddelen av befattningarna tillsätts genom de intresseanmälningar som nuvarande skolledare skickat in. Sammanlagt rör det sig om 72 personer, varav 16 verksamhetschefer. Lars Olov Lernberg räknar med att kostnaden för genomförandet hamnar på drygt en miljon kronor.

– Vi utbildar de nya rektorerna intensivt under ett år och gör uppföljningar under ytterligare två år. Det är den utbildningen som kostar, säger han.

Gymnasieskolorna har länge brottats med dålig ekonomi. Efter flera besparingsåtgärder har ekonomin de senaste två åren stabiliserats. Men osäkerheten kvarstår. För varje elev som hoppar av förlorar gymnasieskolan närmare 80.000 kronor. Om tio hoppar av är man snart uppe i en miljon.

– För att vi ska ha en riktigt god ekonomisk hushållning och klara av de snabba svängningarna behöver vi ha mellan 75 och 80 miljoner i eget kapital. Förra året hade vi 40 miljoner, säger Lars Olov Lernberg.