Börjar märkas i vardagen. I förskolor i områden med låg andel barn med svenska som förstaspråk blir förskolans språkstärkande uppdrag extra viktigt. Med stöd av barnhälsan och forskningsbaserade arbetssätt vill förskolerektorer i Södra Biskopsgården nu förbättra det språkutvecklande arbetet i förskolan.

Förskolorna i Biskopsgården har genom åren genomfört satsningar och samarbetat med olika aktörer för att stärka det språkutvecklande arbetet, utan att nå önskad effekt.

Skapa långsiktiga arbetsmetoder

− Hos oss finns en hög andel barn som inte klarar språkscreeningen på barnavårdscentralen vid 2,5 års ålder och många av våra medarbetare har en annan språklig bakgrund, säger Anette Myrholt, rektor.

Anette Myrholt utgör tillsammans med rektorerna Johanna Freij, Kerstin Thulin, Elisabeth Lyche och Susanne Langvall ett rektorsteam i södra Biskopsgården som beslutat sig för att intensifiera arbetet med barnens språkutveckling och skapa långsiktighet i arbetsmetoderna.

Vill öka pedagorernas medvetenhet

För att få stöd vände de sig till barnhälsan i förskoleförvaltningen. Tillsammans med logoped Lina Öinert tog de fram en plan som sträcker sig flera år framåt.

−  Genom det här upplägget vill vi öka pedagogernas medvetenhet om språkets betydelse för barnens lärande och utveckling och vad som gynnar utvecklingen. Våra arbetssätt är forskningsbaserade och utgår från barnen i Biskopsgården och deras behov, säger Johanna Freij, rektor.

Handledning och feedback

Som en grund för arbetet har alla pedagogerna tagit del av en gemensam föreläsning och läser samma facklitteratur. Förskollärarna får handledning och stöd av logoped och psykolog och arbetslagen får handledning av specialpedagog. Fokus är på konkreta språkutvecklande strategier samt feedback.

−  Varje pedagog får välja ut en strategi som den ska använda i vardagen tillsammans med barnen. Som verktyg används filminspelning, det blir ett sätt att rikta uppmärksamhet på sig själv och vad man kan göra som pedagog, berättar Lina Öinert, logoped.

Väntar in barnen istället för att prata själva

Rektorerna tycker att arbetet märks i vardagen på förskolan. Det är mer prat i barngrupperna och personalen använder medvetet olika språkstärkande strategier.

– Pedagogerna visar förväntan och väntar in barnen i stället för att prata själva, de kommenterar och sätter ord på det barnen gör “du välter den, oj!”, “nu snurrar du.” Och barnen berättar och kommenterar saker i leken “jag kör bil nu”, “jag ser katten,” säger Kerstin Thulin, rektor.