Undervisning för unga flyktingar. "Jag är stark. Jag är lång. Jag är snabb". Ett 20-tal unga flyktingar som bor på Gärdsåsskolan lär sig sina första svenska ord, genom att säga högt i kör efter lärarna Claes och Johan. Gärdsåsskolan vid Kortedala torg har alltså blivit skola igen. Fast bara tillfälligt. Och det mesta av den gamla skolan är nu sovsalar.

Tolken Nara översätter till dari, den variant av persiska som talas i Afghanistan.

Johan går igenom en rad adjektiv; ”stor, kall, tjock.”

Kapacitet för 500
– Och om ni sätter ”jätte” framför, så blir det … mycket mer! I Norrland är det jättekallt, säger Johan och pekar på en ritad Sverige-karta.

6D02.jpg
Här bor cirka 350 ensamkommande flyktingar under 18 år. De väntar på att få träffa Migrationsverket och så småningom få ett hägrande uppehållstillstånd i Sverige.

– Vi har en kapacitet på 500 barn och ligger på cirka 350 nu, men det kan svänga fort, säger Matilda Brinck-Larsen, chef för transitboendet på Gärdsåsskolan.

Tanken är att ungdomarna ska stanna här tre till fem dagar. Men så ser verkligheten inte ut.

– Nu kan det tyvärr ta sju till tio dagar innan de får ett samtal med Migrationsverket. Och sen dröjer det ytterligare innan de får anvisning till boende i någon kommun, säger Matilda Brinck-Larsen.

Undervisning fyra gånger om dagen
De som varit längst på Gärdsåsskolan har nu varit där i tre veckor. Dagarna fylls av måltider, fysiska aktiviteter som pingis eller fotboll, filmer och spel. Men väntan kan bli lång och påfrestande.

– I läget som råder nu, att barnen får vänta så länge, får vi hantera mer frustration än i starten. Vi behöver få dem att tänka på annat, distrahera dem i det här vakuumet som uppstår när de bara går omkring och väntar, säger Matilda Brinck-Larsen.

Därför har man startat undervisning fyra gånger per dag. Det är mycket populärt och kommer förmodligen att utökas.

Ute i samlingsrummet stiger plötsligt tisslet och tasslet. En man med Migrationsverkets bricka på bröstet har hämtat en ung kille för ett samtal ihop med en tolk. Killen ser nervös ut, men mest glad och förväntansfull; äntligen!