Göteborgs Stads förskolor jobbar med normkritik året om

På förskolan Topasgatan lägger personalen mycket fokus på att arbeta systematiskt med normer. Förskolan ligger i ett multikulturellt område där barnen är vana vid att möta människor med olika bakgrund och ursprung. Målet är att möta, inkludera och normalisera olikheter.

– Vi vill att barnen ska få växa i känslan av att de får vara precis hur de vill. För oss är det viktigt att oavsett hur vi är, ser ut eller var vi kommer ifrån ska vi alla ha samma möjligheter, säger Zanna Fredberg, förskollärare på Topasgatan 1.

Utgår från diskrimineringsgrunderna

Det långsiktiga arbetet började för fem år sedan med att personalen började utforska vilka normer de själv hade på avdelningen. Vilka normer berikar, vilka begränsar?

– Ett bra sätt att börja kan vara att fundera kring vad som kan upplevas exkluderande eller inkluderande utifrån diskrimineringsgrunderna, säger Zanna Fredberg.

Alla pedagoger har fått ta fram var sin aktivitet utifrån diskrimineringsgrunderna och aktiviteterna samlades i en mycket omtyckt tipspärm som används under året. Pedagogerna vill att barnen ska ges möjlighet att leka på ett icke förutbestämt eller könskodat vis. De gör medvetna val när det gäller barnens lekmaterial för att inspirera, utmana och bredda barnens lekmönster.

Förskolan har köpt in många normkreativa böcker som till exempel berör hudfärg, könsidentitet eller olika familjekonstellationer. Många av böckerna har handledningar att arbeta efter och i hallen finns ett bibliotek där föräldrar kan låna hem böcker.

Ser utveckling i barnens sätt att prata och leka

Zanna Fredberg och hennes kollegor ser skillnad i hur barnen pratar och leker mer varierat och mindre könsstereotypt.

– Många barn börjar ifrågasätta normer i fyra-femårsåldern. Då är det extra viktigt med diskussioner, exempelvis om att vi får vara hur vi vill och bli kära i vem vi vill. Vi vill att barnen ska bli starka i att stå för vad de tycker och veta att de har en röst som räknas, även om någon annan tycker annorlunda, säger hen.

Pedagogerna har från början haft en öppen dialog med vårdnadshavarna för att de ska förstå.

– Vi förklarar att vi jobbar inkluderande exempelvis med språket och könsstereotypa val, hur ser vi på barnet, läroplanen och skollagen. Vilka ord vi väljer är viktigt, vi behöver vara förebilder i vad vi gör och hur vi pratar, säger Zanna Fredberg.