En unik forskarutbildning för lärare har startat vid Göteborgs universitet. Genom möjligheten att forska på halvtid och samtidigt arbeta kvar i skolan, ska verkligheten och den akademiska världen befrukta varandra.

Det var hundratals sökande till de utlysta doktorand- platserna, men bara 27 klarade nålsögat och blev antagna. Åtta av dem kommer från grund- och gymnasieskolor i Göteborg.

Unikt i Sverige och Europa
I mellan fyra och åtta år framöver, beroende på om de nöjer sig med en licentiat eller går hela vägen till en disputation, kommer de att bedriva tvärvetenskaplig forskning vid universitetet på halvtid och undervisa på sin tidigare skola den andra halvtiden.

– Det är en helt unik lösning i Sverige och Europa, men det finns något liknande i USA, säger professor Mikael Alexandersson, föreståndare för det nybildade CUL, Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning.

Forskningen ska fortsätta
Han har i många år varit kritisk till att lärare inte har samma möjligheter till kunskapsutveckling som andra akademiska yrkeskategorier.

Läkare bedriver till exempel ofta klinisk forskning på den avdelning där de har sin tjänst, men lärare har inget naturligt utrymme för att själva, systematiskt utveckla sig i yrket. Det vill Mikael Alexandersson ändra på.

– Mindre än en promille av Sveriges lärarkår har forskarutbildning. Det finns ju lektorattjänster, framförallt på gymnasiet, men de har oftast inte haft möjligheter eller kravet på sig att fortsätta forska när de har disputerat, utan har fått jobba som vanliga lärare, vilket både undervisningen och yrkets status har förlorat på.

Kommunen beredd att satsa
Samma tankar har frodats inom Skolutvecklingsenheten i Göteborgs Stad, där Elsi-Brith Jodal har varit en av de drivande för att den så kallade forskarskolan skulle komma till stånd.

Kommunens engagemang består bland annat av att via stadsdelarna för respektive skola betala lönen för den del av tiden som går åt till forskning.

– Från kommunens sida är vi beredda att satsa på de här personerna även i framtiden, så att de kan fungera som handledare när de har disputerat. Det viktiga är just att forskarna har en fot kvar i skolan, både nu och när de är klara, så att deras kunskaper kommer elever, kollegor och universitetet till godo. Därför var vi noga med att välja ut forskare som hade en bärande, verklighetsnära idé, och som kunde formulera den begripligt, säger Elsi-Brith Jodal.

Ska ställa kritiska frågor
Att det är kompetenta personer som har blivit utvalda tvivlar inte Mikael Alexandersson på.

– De har blivit rigoröst bedömda och hårt selekterade. Det råder en stark elitism inom den akademiska världen, med många fördomar om att lärare skulle vara för verksamhetsstyrda för att kunna eller våga ställa kritiska frågor. Därför har vi valt ut personer som ska bevisa motsatsen, säger Mikael Alexandersson.