Ska utveckla undervisningen med forskning. De flesta lärare vill mer än gärna förändra sin undervisning, bara de vet att det blir till det bättre. I Centrum får lärarna nu all hjälp de kan önska av Ingela Bursjöö, Göteborgs första lektor inom grundskolan. Med en fot i skolan och en i forskningen kan hon bidra med både vetenskap och väl beprövad erfarenhet.
– Jag tror verkligen att det här kommer att göra skillnad! Kanske inte just jag personligen, men hela den systemförändring som det blir när jag och alla andra som snart disputerar kommer tillbaka till våra skolor och kan föra in våra och andras forskningsresultat i undervisningen.
Ingela Bursjöös entusiasm går inte att ta miste på, vare sig när hon berättar om de 26 år hon hittills har arbetat som lärare, eller om den framtid som nu väntar i och med anställningen som Göteborgs första lektor inom grundskolan.
Fångar in attraktiv medarbetare
Sedan 2006 har Ingela arbetat halvtid som lärare i naturvetenskap, matematik och teknik på Buråsskolan och Johanneberggsskolan, samtidigt som hon ägnat den andra halvtiden åt forskarutbildningen på Göteborgs universitet. För ett år sedan var hon klar med sin licentiat-avhandling, om ett år hoppas hon vara redo att disputera men redan nu ser stadsdelsförvaltningen Centrum till att fånga in henne med en halvtidstjänst som lektor. Allt i syfte att utveckla undervisningsmetoderna inom för- och grundskolorna.
En enormt värdefull resurs, enligt Hans Wettby, sektorschef för utbildning i Centrum.
– Enligt skollagen ska vår verksamhet vila på vetenskaplig grund, men det är väldigt svårt om man inte har den specialistkompetensen hos sig. Nu får vi det och dessutom med en väldigt hög legitimitet, eftersom Ingela även i fortsättningen kommer att både forska och själv undervisa i skolan. När hon dessutom ska fortbilda våra pedagoger och skolledare kan hon med hög trovärdighet visa hur forskningen kan omsättas i praxis, säger Hans Wettby.
Inte längre ”vi och dom”
Ingela Bursjöö ser också en stor fördel i att hon har både inifrån- och utifrån-perspektiv på skolans vardag.
– När jag började forskarutbildningen var det väldigt tydligt att det fanns en ömsesidig misstänksamhet mellan skolan och universitetet, mycket tal om ”vi och dom”. Grundskolans lärare tyckte att forskare inte ägnade sig åt undervisningspraktiken, medan forskare anklagade lärare för att inte förstå eller vilja ta till sig ny kunskap. Men efter hand har det skett en stor förändring och jag upplever intresset för samarbete har ökat väldigt mycket.
Tanken är alltså att den vetenskapliga kompetensen ska bidra till att utveckla pedagogiken och undervisningen, konkret och praktiskt i klassrummen, genom att omsätta de forskningsresultat som det finns gott om men som ofta fastnar innanför universitets väggar.
Tvärvetenskap och pedagogik
– Nu är jag den första att anställas som lektor inom grundskolan i Göteborg, men fler är på gång. Totalt är vi fler än 90 doktorander med liknande bakgrund och ambition och det finns verkligen en anda av att vi bryter ny mark. Tidigare har det bara funnits lektorer på gymnasiet och deras lektorsuppdrag har ofta varit hårdare knutna till olika ämnen. Vi har mer fokus på tvärvetenskap och att utveckla pedagogiken, säger Ingela Bursjöö.
Just därför siktar hon på att i sin framtida gärning inte bara fortbilda lärare och skolledare, utan även politiker.
– Skolpolitiken har nästan alltid formats och förändrats utifrån olika politiska ideologier och inte utifrån forskning, och det har tyvärr drabbat både pedagoger och elever, säger Ingela, som vill att alla som har en roll i skolans värld ska beredas tillfälle att reflektera över frågan varför man undervisar på ett visst sätt.
Låg tröskel för att lära
– Det både lärare och skolledare behöver är kollektiv reflektionstid. Lärarna har fullt upp med lektioner, planering och efterarbete, och skolledarna med ekonomi och personalansvar, men de har väldigt lite tid till gemensamma pedagogiska diskussioner.
Särskilt i de lägre stadierna, där många lärare undervisar i ämnen de inte har med sig från sin utbildning, ser Ingela att behovet av diskussioner kring didaktik och bedömning är stort.
– Men det handlar ju om lärare som faktiskt är utbildade pedagoger, så tröskeln för att lyfta undervisningen i andra ämnen än ”de egna” är ganska låg. De vet vad det är de behöver lära sig och det krävs en relativt liten, men väldigt viktig, insats för att ta sig dit. Det hoppas jag få hjälpa till med.
Redan 2009 utmärkte sig Ingela Bursjöö för sina goda pedagogiska insatser, när hon fick ta emot priset för Årets tekniklärare av Kronprinsessan Victoria.
