Lärarexamen på ett år. Theonitsa Kokoli hade doktorerat i kemi vid Göteborgs universitet och kände sig lockad av läraryrket. Efter ett års studier är hon nu anställd som matematik- och NO-lärare på Skälltorpsskolan – tack vare en ny, intensiv pedagogutbildning.

Den första studentkullen från utbildningen Alternativ kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, är nu på väg ut på arbetsmarknaden. För de nybakade ämneslärarna i matematik, NO och teknik ser jobbchanserna goda ut.

”Tycker det är roligt att undervisa”
Theonitsa Kokoli fick erbjudande om en anställning som matematik- och NO-lärare på skolan där hon gjort sin verksamhetsförlagda praktik. Nu har hon jobbat på Skälltorpsskolans högstadium i knappt två månader, och trivs bra.

– Jag hade vikarierat en del som lärare innan, och tycker att det är roligt att undervisa. Att utbildningen var intensiv och bara tog ett år, var så klart en fördel, eftersom jag redan hade studerat i många år.

Utbildningen Alternativ KPU är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Göteborgs universitet. Syftet är att locka ämnesutbildade personer att läsa till lärare i matematik, teknik och NO, eftersom det råder brist på dessa ämneslärare idag. Den som har en kandidatexamen i dessa skolämnen kan läsa in en lärarexamen på bara ett år. Studietakten är extra hög, 125 procent, och terminen är dessutom förlängd med några veckor på sommaren.

Teorin tydligt integrerad i praktiken
Utbildningens upplägg skiljer sig också från andra lärarutbildningar. De teoretiska delarna är mer tydligt integrerade i praktiken ute på skolor och gymnasier, som är särskilt utvalda och har ett nära samarbete med universitetet.

Skälltorpsskolan har tagit emot fyra studenter i den första utbildningsomgången av Alternativ KPU under 2015. Att en av studenterna, Theonitsa, nu fått anställning i kollegiet, ser rektor Marie Moulaison som en tillgång för skolan. Några tveksamheter kring att anställa en disputerad NO-lärare har hon inte haft, snarare tvärtom. I NO-teamet finns sedan tidigare ytterligare en lärare med doktorsexamen.

– Jag ser bara fördelar med att läraren har djupa ämneskunskaper, även på grundskolan.

– För att stimulera och utmana de duktiga eleverna behöver du ha höjden i ämneskunskaperna. Så att de kan utvecklas och lära ännu mer, säger hon.

”Behöver inte vara stöpta i samma form”
Samtidigt understryker hon att grunden i läraryrket hela tiden är mötet med ungdomarna.

– Alla lärare behöver inte vara stöpta i samma form. Det är faktiskt svårt att veta i förväg vilka lärare som kommer att fungera väl ihop med eleverna, vad det är som klickar. Det är bra att vi är olika.

Vad tänker då Theonitsa själv om hur man blir en bra lärare?

– Jag tror att man behöver ha bra ämneskunskaper eftersom man då kan utmana eleverna mera. Men det är också viktigt att man ser varje individ och tar sig den tid som krävs för att kunna möta deras behov, oavsett om det handlar om att ge extra stöd till elever med olika svårigheter eller att utmana dem som klarar sig bra.

Jobbet är som allra bäst när en lektion blivit lyckad, när allt flyter på och hon märker att eleverna har förstått. Att undervisa på högstadiet och inte på gymnasiet var ett medvetet val, berättar Theonitsa. Hon tycker nämligen själv att kemin på högstadiet är roligast.

Tar tid att skaffa sig erfarenheten som ger trygghet
– Det är ju då man får göra alla roliga laborationer. Det blir så konkret.

Ännu har hon inte riktigt tagit det mentala klivet från att vara lärarstudent till att fullt ut känna sig som en i lärarkollegiet. Det tar tid att skaffa sig erfarenhet som ger trygghet i lärarrollen. Som tur är upplever hon gott stöd från sina tidigare handledare i skolans ämneslag.

Lönen då? Innebär bytet av karriär en rejäl löneförsämring, jämfört med vad en disputerad kemist kan tjäna? Theonitsa hoppas och tror faktiskt inte att skillnaden blir så stor. De senaste årens statliga satsning på lärares löner och karriärmöjligheter har förbättrat lönenivåerna. Och den trenden ser ut att hålla i sig flera år framåt.