Kompetenssatsning för lärare. Kulturskolorna i Göteborg Stad är först ut i landet med omfattande interna kompetenshöjande insatser för att lärare bättre ska kunna möta barn med funktionsnedsättning. Detta är en del i arbetet för en Jämlik Stad.

Hur skapar man en kulturskola för alla? En utmaning för i stort sett alla kulturskolor i Sverige idag. Det finns en osäkerhet kring hur man möter barn och unga med olika funktionsvariationer och hur man kan arbeta mer inkluderande och jämlikt. Detta skapar i sin tur också osäkerhet hos föräldrar och barn. Många familjer vet inte vilken kompetens Kulturskolan erbjuder, och att den är till för alla barn och unga. Det kan leda till att de avstår från att söka.

Göteborg satsar på lärarna

På kulturskolorna i Göteborg är man nu först ut i Sverige med en omfattande intern satsning på att vidareutbilda lärare inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), alternativ och kompletterande

Ulrika Jörgensdotter, processledare för kulturskolan i Göteborgs Stad och en av initiativtagarna till Pilotgruppen NPF

kommunikation (AKK), och till viss del också intellektuell funktionsnedsättning, rörelsehinder och cerebral pares.

Hösten 2019 startade ett pilotkoncept, Pilotgruppen NPF, inom ramen för kulturskolans jämlikgörande verksamhet. Konceptet syftar till att kunna erbjuda lärare kompetensutveckling, kollegial erfarenhetsdelning och handledning för att bättre kunna möta barn med funktionsnedsättning. Piloten beräknas avslutas under 2020 för att sedan ersättas av en grundutbildning, som alla lärare som arbetar minst 40 procent på en kulturskola i Göteborg kommer att kunna ta del av.

– Detta är en mycket spännande satsning, säger Ulrika Jörgensdotter, som är processledare för kulturskolan i Göteborgs Stad och en av initiativtagarna till Pilotgruppen NPF.

– Som det är nu så når vi inte föräldrarna och barnen, för att uppmärksamma dem på att Kulturskolan finns, fortsätter hon. Vi behöver hitta sätt att nå ut. Och med det här programmet vill vi både stärka lärarna och öka känslan av trygghet hos familjerna.

Lärare leder varandra

22 lärare är med i pilotgruppen, och de är själva med och skapar sin kompetenshöjande insats. De arbetar i grupper och läser in sig på material, ser filmer, reflekterar och diskuterar med varandra. Varje grupp får också handledning av en adhd-konsulent.  Pilotgruppen utvärderar löpande allt underlag de tar del av, för att bedöma vilket material övriga lärare ska använda när programmet öppnas för fler.

Inspirationsföreläsningar är också en viktig del av insatsen, och pilotgruppen samarbetar med bland andra Specialpedagogiska skolmyndigheten, Ågrenska och Eldorado för att ta del av specialistkunskap kring till exempel ADHD och intellektuell funktionsnedsättning, autism och AKK.

Vinster för alla

Thomas Pontén är musikterapeut på kulturskolan Örgryte-Härlanda i Göteborgs Stad och en av fem lärare som tillsammans med Ulrika Jörgensdotter är initiativtagare och drivande krafter bakom Pilotgruppen

Thomas Pontén är musikterapeut på kulturskolan Örgryte-Härlanda.

NPF. Han ser flera vinster med kompetenshöjningen.

– För oss lärare innebär detta bättre självförtroende och ökad trygghet i möten med elever i behov av särskilt stöd. Jag hoppas också att frågan blir mer levande och viktig i hela kulturskolan säger han, och fortsätter:

– När det gäller eleverna så tror och önskar jag att de också kommer att känna större trygghet på kulturskolan i framtiden. Jag hoppas också att satsningen ger dem ökad lust och känsla av delaktighet. Ur ett jämlikhetsperspektiv är det viktigt att alla barn känner att de får ta en större och mer positiv plats i kulturskolans verksamhet. Att deras deltagande är viktigt och kan berika, förnya och utveckla kulturen.

Ett steg närmre en jämlik kulturskola

Satsningen på att höja kompetensen hos personalen är ett viktigt steg mot en mer jämlik kulturskola. Men det behövs också andra insatser.

– Vi behöver se till att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla, förklarar Ulrika Jörgensdotter. Det innefattar såväl den pedagogiska miljön som den sociala och fysiska. När det gäller den fysiska miljön så är Kulturverksamheten är ofta inhyst i lokaler som inte alltid fungerar för alla. Där har vi ett arbete att göra.

Det är tänkbart att det blir förändringar i kursutbudet framöver, men detta vet man inte förrän alla bitar är på plats.

– Idag vet vi inte hur kulturskolan kommer att se ut i framtiden, men vi vet att vi behöver se över kulturskolans utbud och hur vi gör för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Tanken och förhoppningen är ju att denna stora interna kompetenshöjande insats också kommer leda till en mer jämlik kulturskola, avslutar Ulrika Jörgensdotter.