Norsk professor föreläser om kränkande retorik. Att tänka kritiskt och säga ifrån är det bästa botemedlet mot hatretorik och mobbing. Det menar språkforskaren Anne Birgitta Nielsen som ska ge Göteborgs Stads lärare verktyg att motverka hatprat på skolorna.

Göteborgs lärare ska få möjlighet att lära sig mer om retoriken bakom hat och hur man kan arbeta mot den. Den 1 november kommer författaren till boken ”Hatprat”, Anne Birgitta Nilsen, till Center för skolutveckling.

‒ Vi vill ha en diskussion om hur elever och lärare tillsammans kan analysera och jämföra retoriken som uppstår vid mobbning mot en enskild individ och den som sker mot olika grupper, säger Göran Englund, utvecklingsledare på Center för skolutveckling.

Mobbning är också hatprat
Språkforskaren Anne Birgitta Nilsen, som är professor i lingvistik vid Högskolan i Oslo och Akershus, menar att det finns en koppling mellan de två.

– Både hatretorik och mobbning är hatprat. Det vill säga ett aggressivt språkbruk där avsikten är att svärta en individ eller grupp, säger hon.

Även om hatretorik är riktat mot grupper och mobbning är riktat mot individer menar Anne Birgitta Nilsen att samma retoriska grepp används.

– Hatprat bygger på falska historier. I mobbning använder förövaren osanningar, överdrifter och sprider rykten. Detsamma händer i hatretorik. Effekten är att individens eller gruppens anseende och rykte svärtas.

Krävs kritiskt tänkande
Hatprat används ofta för att befästa negativa föreställningar om en grupp eller kränka någon på grund av dennes ras, etnicitet, nationalitet, hudfärg, religion eller sexuella läggning.

Anne Birgitta Nilsen menar att de flesta använder hatprat i någon form och att det är svårt att bli av med helt och hållet. Men det finns sätt att motverka hatretorik och mobbning.

– Vi måste bli bättre på att säga ifrån. Vi behöver få in mer kritiskt tänkande och kritisk läsning i skolan, så att eleverna lär sig vad hatprat är och att ifrågasätta det.

I skolans värld handlar det också om att vara vaksam på vilka elever som har ledaregenskaper.

– Vi måste stötta dem som kan vara goda förebilder. Det är viktigt att det finns bra ledare som kan säga ifrån. Det gäller också att vara vaksam på vilka elever som kan bli dåliga ledare. Hatretorik och mobbning handlar mycket om makt och positionering.