Besöker 20 förskolor varje vecka. Göteborgs Stad ingår i ett finskt förvaltningsområde och staden har länge erbjudit utbildning i finska till barn med koppling till det finska språket. Laura Paasio är anställd som ambulerande finsktalande förskollärare och besöker ett tjugotal förskolor varje vecka, för att prata finska med barn som önskat stöd.

När Ivar och Anton träffar Laura på förskolan blir det fullt ös direkt. De har svårt att sitta stilla och spritter av förväntan och glädje.

– Jag har alltid med mig gitarren och en ryggsäck full med överraskningar. Barnen är förväntansfulla och jag blir bemött som en rockstjärna på varje förskola jag kommer till, säger Laura Paasio, som är Göteborgs Stads ambulerande finsktalande förskollärare.

Medan resten av barnen går ut på gården sitter Ivar och Anton kvar och spelar spel med Laura som pratar finska med dem hela tiden.

Barnen har rätt till sitt språk

Laura besöker ungefär fyra förskolor per dag. Där träffar hon barn med minoritetsspråket finska, några timmar per vecka. Målet är att stötta dem i utvecklingen av språket och i deras utveckling av en kulturell identitet.

Finska är ett av de nationella minoritetsspråken i Sverige. Göteborgs Stad är del av det finska förvaltningsområdet, vilket betyder att staden är skyldig att ge det finska språket ett förstärkt skydd och stöd.

I staden finns flera förskolor och avdelningar på förskolor som har finska som inriktning och finsktalande personal.

– Det är barnens rättighet att få stöd i språkutveckling på finska. Tvåspråkighet är bra för barn och att lära sig språk ska vara roligt och lustfyllt, säger Laura.

Utgår ifrån varje barns kunskapsnivå

Barnen som Laura träffar är i åldrarna 2-5 år. Alla barn som, enligt vårdnadshavaren, identifierar sig med någon nationell minoritet med minoritetsspråket finska, har rätt att vara med. Barnens kunskaper i finska är väldigt olika, men Laura ser en stor nyfikenhet hos dem alla och anpassar undervisningen efter varje barn.

– Barnen behöver inte kunna tala finska för att få den här möjligheten. Jag möter barn som kan väldigt lite finska och barn som kan ganska mycket. Det viktigaste är att alla får chansen att lära sig mer och att de tycker att det är skoj.

Anton berättar att han tycker det är roligt när Laura kommer:

– Vi brukar sjunga, pyssla massa olika grejer och spela. Vi brukar prata lite finska. Det är jättekul!

Film och klipp: Sofia Grymer