Rektorerna känner bara till en mindre del av mobbningen på sina skolor. Ofta lider barnen i det tysta, visar en enkät bland niondeklassare i Göteborg, Stockholm och Malmö. I undersökningen framhålls Hjällboskolan i Angered som ett gott exempel på hur man ska arbeta mot mobbning.

– Utifrån det som framkom i undersökningen har skolchefer inom Göteborgs Stad fokuserat på frågan om vuxna som kränker elever. Det är det som är den allvarligaste kritiken i den här undersökningen, säger Anne Söderberg, chef för stadskansliets grupp för utbildningsfrågor.

2.400 elever har svarat

Enkäten har genomförts av SCB (Statistiska Centralbyrån) på uppdrag av Nätverk Storstad inom Jämförelseprojektet, ett nationellt samarbete för att få fram kvalitetsmått som kan användas för att jämföra landets kommuner med varandra.

Totalt har 2.400 elever i 27 skolor svarat på frågor, dels om mobbning, dels om hur nöjda de är med livet i skolan, ett så kallat Nöjd elev index (NEI). Tio Göteborgsskolor har varit med i jämförelsen.

Det visade sig att hela 27 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna hade känt sig ”trakasserade eller kränkta” i skolan av någon elev under de senaste tolv månaderna. På frågan om man känt sig ”utfrusen” svarade 23 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna ja.

Stor skillnad mellan elevers och rektorers svar

448C_2.jpg
Även rektorerna fick svara på frågor om vad de visste om mobbningens omfattning. Men när man ställer elevernas svar mot skolans, blir det stor skillnad.

Rektorerna svarade att i genomsnitt knappt fyra procent av eleverna på deras skolor utsatts för mobbning, trakasserier eller utfrysning det senaste året. Genomsnittet för eleverna på samtliga frågor om olika former av mobbning låg på cirka 20 procent.

Skillnaden mellan rektorernas och elevernas svar är alltså 16 procentenheter. I det här sammanhanget skulle det innebära att 310 fall av mobbning eller utfrysning är okänd för skolans personal – mobbningsoffer som av någon anledning lider i det tysta.

”Anmärkningsvärt att det skiljer så mycket”

Barbro Östberg, planeringsledare på stadskansliet, är överraskad av den stora differensen:

– De flesta skolor brukar ju säga att de har koll på de här problemen. Och de har faktiskt lagstadgad skyldighet att ha den kollen. Därför är det anmärkningsvärt att det skiljer så mycket i svaren, säger Barbro Östberg.

I debatten invänds ibland att ungdomar kanske alltför lätt upplever sig kränkta och att minsta konflikt kan kallas mobbning. Men Barbro Östberg ser den nya undersökningen som ett stöd för att eleverna verkligen är kränkta och att det leder till problem för dem.

”Många kanske inte vill anförtro sig åt vuxna”

– Här har SCB funnit att de elever som uppfattar sig som utfrysta, kränkta eller trakasserade också är de som är mest besvikna på och missnöjda med skolan och lärarna. Den statistiska grunden stämmer väldigt väl överens, säger Barbro Östberg.

Vad beror det då på att skolans ledning inte känner till all mobbning? Är personalen inte tillräckligt lyhörd eller vågar eleverna inte anmäla?

– Jag kan bara spekulera, men många i den åldern vill kanske inte anförtro sig åt vuxna när man blir utsatt. Ibland känner ju inte ens föräldrarna till det, säger Barbro Östberg.

Hon tror att den som blir mobbad eller utfryst kan skambelägga sig själv och kanske också är rädd för att allt ska bli ännu värre om man anmäler saken till skolan.

Skolorna använder många metoder mot mobbning

Så vad kan man göra åt problemet?

– Jättesvårt att säga. Jag vet att de flesta skolor jobbar hårt med detta, säger Barbro Östberg.

– Kanske behöver vi mer vuxennärvaro på skolgårdar och i korridorer, tillgång till elevhälsovård och mycket annat. I grunden handlar det väl om tillit till vuxenvärlden.

Skolorna i undersökningen använder många olika metoder i det mobbningsförebyggande arbetet, till exempel Friends (utbildningspaket med bland annat kamratstöd) SET (social och emotionell träning), faddersystem, ”skyddsänglar”, kompissamtal, livskunskap, jagstärkande dramaövningar, stärkt vuxennärvaro, snabba föräldrakontakter, trygghetsgrupper samt användande av det så kallade Olweusprogrammet.

Hjällboskolan jobbar systematiskt

I rapporten från SCB lyfts Hjällboskolan fram som ett lysande exempel. Skolan har jämförelsevis få ja-svar på de tre frågeområden som handlar om trakasserier.

Hjällboskolan är också den skola som har högst Nöjd elev index av de tio undersökta Göteborgsskolorna – 63 jämfört med Göteborgssnittet på 49 – och faktiskt näst högst NEI av samtliga 27 skolor. Bara Äppelviksskolan i Bromma har mer nöjda elever (67).

– Hjällboskolan beskriver att de har ett systematiskt värdegrundsarbete och arbetar med kontrakt, uppföljning, antimobbningsteam samt uppmärksammar och premierar goda exempel bland eleverna, berättar Barbro Östberg.

– De har alltså ett spektra av många olika metoder, förmodligen är det viktigt att inte lita till en enda metod.