"Ökat socialt samspel och starkare relationer". På förskolorna Levgrensvägen 3 och Kullegatan 4 tar medveten fantasilek stor plats. Resultatet är ett ökat socialt samspel bland barnen och en starkare relation mellan barn och pedagoger. "Barnen vågar mer och välkomnar andra in i sin lek", säger rektor Pia Kraus.

Rektor Pia Kraus till höger och hennes kollega specialpedagog Barbro Matson. Foto: Petter Trens

– De har upptäckt varandra och hittar fler kompisar. Pedagogerna får en annan relation till barnen, när de följer barnen i leken, fortsätter Pia Kraus.

Allt började med ett studiebesök i Stockholm 2015 där en stadsdel arbetade med ett lekprojekt inriktat mot barn med diagnosen autism, en grupp som många gånger kan uppleva det svårt med lek. Besöket och lekmetoden blev en ögonöppnare för Pia Kraus och hennes kollega  Barbro Matson som är specialpedagog.

Inspirerad av barnpsykolog och forskare

Sedan dess har Pia Kraus utvecklat ett arbetssätt på förskolorna där medveten lek tar stor plats. Mycket kunskap och inspiration har hämtats från barnpsykologen och forskaren Birgitta Knutsdotter Olofsson som menar att leken behöver tid, ro och stöd av en vuxen för att kunna utvecklas.

Numera arbetar pedagogerna på förskolan några dagar i veckan, 45 minuter åt gången med en mindre barngrupp och en planerad fantasilek utifrån ett särskilt koncept. Genomgående i lekmetoden är att barn som själva har svårt eller inte kan kommunicera blir synliggjorda och görs delaktiga i leken.

− I den här metoden får leken tydliga ramar, men det är barnen som styr. Vi vuxna hjälper till att synliggöra de barn som av olika anledningar inte har så lätt att ta plats i leken och hjälper dem att bli delaktiga. Men vi gör det på deras nivå, vi är med i leken, inte ovanför eller utifrån, säger Barbro Matson.

En gemensam lekvärld

Metoden innebär att barnen delas in i mindre grupper där det ingår barn som är i behov av extra hjälp. Barnen får kliva igenom en färgglad rockring och då är fantasileken i gång. Alla barn får i tur och ordning berätta vilken roll de vill ha i dagens lek.

− Någon vill vara kattmamma, en annan djurskötare eller kanske Batman. Om något av barnen kanske inte kan språket eller pratar så bra än, så funderar vi tillsammans vad det barnet kan vara, säger Barbro Matson.

Sedan får barnen bygga kojor. Varje avdelning har fått en kasse med tyger och klämmor så att det går enkelt att bygga. En del barn vill bo själva och en del vill bo tillsammans.

− Här har vi bara en regel, man får inte komma in i varandras koja utan att knacka på. Det kan tyckas enkelt men kan vara avgörande för barn som annars inte vågar vara med.

Tryggare och modigare barn

Den medvetna leken har gett resultat.

− Barnen vågar mer och välkomnar andra i sin lek. De har upptäckt varandra och hittar fler kompisar. Pedagogerna får en annan relation till barnen, när de följer barnen i leken, säger Pia Kraus.

De senaste åren är det Pia Kraus och Barbro Matson som fått ta emot studiebesök för att berätta om sitt arbete. Till våren kommer de även att föreläsa på Lärarhögskolan i Göteborg.

−  Fantasileken är så fruktansvärt viktig för barn, att öva på samspel och föreställningsförmåga. Det är social hållbarhet att jobba med leken, konstaterar Pia Kraus och Barbro Matson samstämmigt.